Med makt och ansvar
VISA BILDTEXT
Många personer har vittnat om Curts skarpa blick. Här vid sitt skrivbord på Asea 1962. Foto: Asea-arkivet i Västerås.

NÄRINGSLIVET AV: Anders Johnson 2021-03-10

Med makt och ansvar

Företagsledaren och SAF-ordföranden Curt Nicolin var en av svensk industris mest betydelsefulla aktörer under den senare halvan av 1900-talet. I år skulle denne gigant inom näringslivet fyllt 100 år.

Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria nr 1 2021.

Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!

Den 11 mars 1921 publicerades denna födelseannons i Stockholmstidningarna:

En duktig Pojke
Anna-Lisa Nicolin,
Felix C. Nicolin f. Rehné
Stockholm den 10 mars 1921

Pojken fick namnet Curt René Nicolin och blev verkligen mycket duktig: Som ingenjör på Svenska Turbinfabriks AB i Finspång ledde han utvecklingen av Sveriges första jetmotorer. Som verkställande direktör räddade han SAS från konkurs. Under hans tid som vd i Asea nådde företaget stora framgångar, bland annat blev Sverige det tredje landet i världen – efter USA och Sovjet – som kunde utveckla och bygga kompletta kärnkraftverk.

Som debattör tog han strid för fri konkurrens, frihandel och den privata äganderätten. Han var en av de första framträdande storföretagsledarna i Sverige som bestämt satte sig emot alla former av löntagarfonder. Han var också motståndare till statliga företagssubventioner.

“Hur skildras näringslivets historia?”

Curt Nicolin växte upp i Lycksele. Han och hans två år yngre bror Stig var mycket studiebegåvade, men familjen hade inte råd att låta bröderna ta studenten. Våren 1938 kom undervisningsrådet Beth Hennings från Skolöverstyrelsen på inspektion till kommunala mellanskolan i Lycksele. Hon kontaktade sedan rektorn på Sigtuna Humanistiska Läroverk som gärna tog emot Curt och Stig som frielever på den nya reallinjen som skolan skulle öppna till hösten.

Våren 1941 tog Curt och Stig studentexamen med goda betyg. Därefter började Curt läsa flygteknik på KTH och parallellt med detta var han flygingenjörsaspirant i flygvapnet. Han blev klar med bägge utbildningarna på fyra år, två år snabbare än den normala studiegången.

Redan innan han var klar med sin examen, fick Curt anställning på Svenska Turbinfabriks AB (Stal). Företaget hade fått i uppdrag av flygvapnet att konstruera en jetmotor, vilket var något av det tekniskt mest kvalificerade man kunde ge sig på. Nicolin skulle leda utvecklingsarbetet, och det fanns knappast någon litteratur att studera, eftersom det rådde sträng sekretess kring denna teknik. Stal lyckade verkligen konstruera en jetmotor i internationell toppklass, men flygvapnet valde i november 1952 i stället en brittisk motor. När Nicolin fick detta besked kunde han inte hålla tillbaka tårarna.

Den bortglömde direktören

Curt blev vd i Stal 1955 och lyckades påtagligt höja effektiviteten i företaget. Han blev nu känd i näringslivskretsar som en mycket effektiv rationaliserare. Det viktiga för honom var att inget hindrade ett smidigt materialflöde i fabriken. Därför borde man ha lite fler anställda på fabriksgolvet än vad som var teoretiskt optimalt. Däremot skulle antalet kontorsanställda hållas lite lägre än optimum, eftersom alla tjänstemän stjäl tid från andra på kontoret.

Namnet Nicolin blev en skämtsam metafor för tuffa rationaliseringar.

RATIONALISERINGSEXPERTEN
Nu fick Marcus Wallenberg upp ögonen för Nicolin, och 1961 utsågs han till vd i Asea. Men Curt hann knappt tillträda innan Wallenberg beslutade att han skulle lånas ut till SAS för att rädda flygbolaget undan konkurs. Nicolin var vd i SAS under nio månader, och blev nu en av landets mest kända företagsledare. Tidningarna skrev ofta flera gånger i veckan om Nicolins tuffa rationaliseringar i SAS. Personal sades upp, flygplan såldes, servicefunktioner knoppades av och servicen ombord skars ner. När wienerbröden på flygningarna ersattes med skorpor, blev “Nicolinskorpor” ett allmänt uttryck för “torftigt kaffebröd”.

Namnet Nicolin blev en skämtsam metafor för tuffa rationaliseringar. Året Runt skrev exempelvis i november 1963 om Belgiens drottning: “Fabiola är belgiska hovets Nicolin: avskedar odugliga hovfunktionärer på löpande band.” Och när det svenska skidlandslaget på ett träningsläger 1964 testade att låta skidlöparna äta mer inför långloppen, och dra in på matkontrollerna, skrev Anders Andersö (signaturen Tecknar-Anders) i Svenska Dagbladet: “det verkar faktiskt som om Curt Nicolin blivit inkopplad”.

Kalla genvägar tog SAS till framgång

I april 1962 återvände Nicolin till Asea. Även här genomförde han effektiviseringar, dock utan att säga upp någon personal. Asea kom under hans ledning att bli pionjär inom bland annat ellok, kraftöverföring med högspänd likström (HVDC), kärnkraft och världens första moderna industrirobotar. 1976 övergick Nicolin från att vara vd till att bli ordförande i Asea, och dessutom ordförande i Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF). Även nu var det Marcus Wallenberg som ryckte i trådarna. SAF befann sig i djup kris, och han ansåg att det bara var Nicolin som kunde få ordning på torpet.

DN 22 augusti 1961.

DROG SIG INTE FÖR UTMANINGAR
Nicolin var SAF-ordförande 1976–1984, alltså under de år som den anti-kapitalistiska kritiken var som mest utbredd i den allmänna debatten. Nicolin blev utsatt för ständiga personangrepp, inte minst i Dagens Nyheter, som tycktes närmast besatt av Nicolin. Men Nicolin var inte den som drog sig för sammandrabbningar. Han ifrågasatte formerna för avtalsförhandlingarna som snarare ledde till ökad inflation, än till ökade reallöner. Han ledde kampen mot löntagarfonderna. Han hävdade småföretagens roll och betydelse i det traditionellt storföretagsdominerade SAF.

Med tiden mildrades kritiken mot Nicolin. Journalisten Eva Hamilton sammanfattade i Svenska Dagbladet 1984 hans ordförandetid så här: först tre år av ovett, därefter fyra år av långsam upptining, och till sist ett år av begynnande landsfaderlig status som moder Sveas överläkare. Även fackliga företrädare har uttryckt en uppskattning av Nicolin som arbetsgivarföreträdare.

10 företags-historiska rekord som slog världen med häpnad

De uppskattade hans tydlighet, och att han aldrig kunde misstänkas för att ha dolda avsikter. Han var också mycket konstruktiv när det gällde att hitta framkomliga vägar i en svår förhandlingssituation. Den som gjorde en ytlig bekantskap med Nicolin kunde uppfatta honom på två sätt. Å ena sidan var han en stilig, välklädd och påfallande artig person med fast handslag. Han fällde knappast några plumpa eller nedsättande kommentarer, han betedde sig aldrig buffligt. Men det finns också en annan bild av Nicolin, som en butter och otillgänglig person utan humor. Curt hade föga fallenhet för small talk, vilket inte minst många kvinnor som har haft honom till bordet kan vittna om.

– Jag har inte riktigt förmågan att kunna kommunicera på ett alldagligt sätt. Jag är rädd att visa känslor, och då blir det lätt att man gömmer sig bakom ett skal och framstår som hård och tuff.

Det var många som summerade ett och ett i bilden av Nicolin, och kom fram till summan tre. En person som dels var en tuff rationaliserare, dels en sluten personlighet (dessutom i Wallenbergs sold), måste helt enkelt vara hänsynslös och känslokall. Många som kände Nicolin har emellertid vittnat om att han var en person med stark medkänsla.

Hans mångåriga sekreterare Birgit Willegard har sagt att han “innerst inne var blödig och empatisk”. Nicolin har själv givit en förklaring till det paradoxala att han, trots sin empati, gav ett så kallt intryck: “Jag har inte riktigt förmågan att kunna kommunicera på ett alldagligt sätt. Jag är rädd att visa känslor, och då blir det lätt att man gömmer sig bakom ett skal och framstår som hård och tuff.”

Få vårt nyhetsbrev varannan vecka.

RELATERADE ARTIKLAR

NÄRINGSLIVET

Utan reklamen inget Vasamuseum

24 april 1961. I tv-rutan sticker en pinne till allmänt...

NÄRINGSLIVET

Försäkringsvärldens Titanic

Den 18 april 1906 inträffade var som brukar kallas försäkringsvärldens...

NÄRINGSLIVET

Datorerna tar över

Nya tider krävde nya maskiner. Den svenska datorhistorien började med...

Få vårt nyhetsbrev varannan vecka.

MENTORN NICOLIN
Curt Nicolin hade uppenbarligen en god insikt även när det gällde att rekrytera lämpliga personer. Enbart under 1980 gjorde han som styrelseordförande tre stjärnrekryteringar: Percy Barnevik till Asea, Jan Carlzon till SAS (först som flygchef, året därpå som koncernchef ) och Bengt Eskilson till Esab. Både Barnevik och Carlzon har vittnat om den betydelse Nicolin hade som mentor. Det har även Antonia Ax:son Johnson och Leif Östling gjort.

Elektrifieringen ändrade allt

Nicolin var en av de ledare i näringslivet som var mest engagerad i etiska frågor. År 1989 publicerade han uppsatsen Etik i samhälle, företagande och ledarskap. Den innehåller 79 kortfattade teser, bland annat dessa: “De mål man inte sätter sig före, når man sällan.” “Undvik att vara alltför smart, även om affären följer lagens bokstav.” “Det är god etik och hög effektivitet att passa tider, svara snabbt på brev, att snabbt ringa tillbaka till den som sökt.

Den sista tesen var viktig för Nicolin. Han hade alltid massor av uppdrag och åtaganden. Men hade han åtagit sig något, var han alltid angelägen om att sköta det ordentligt. Det tycks aldrig ha hänt att han misskötte ett uppdrag med ursäkten att han hade viktigare saker för sig. Och om han någon gång, till exempel på grund av en resa, dröjde något med att svara, bad han alltid om ursäkt. Vi råkar alla ut för personer som har för vana att aldrig besvara ett mejl eller ett telefonsamtal inom rimlig tid. Den som kan sin Nicolin vet att denna underlåtenhet inte beror på tidsbrist utan brist på etik.

Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!