Lucka 23: Tonfrekvensen 440 Hz
VISA BILDTEXT
LME-orkestern år 1944. Fotograf okänd. Bild ur Ericssons historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

NÄRINGSLIVET AV: Gustav Norqvist-Svensson 2022-12-23

Lucka 23: Tonfrekvensen 440 Hz

Standardisering av tonhöjder inom musik är ett tämligen modernt fenomen. Innan 1800-talet fanns det ingen samsyn på området och tonhöjd var ett flytande begrepp.

Det första effektiva sättet att med exakthet mäta tonhöjd kom sannolikt på 1830-talet i och med den tyske fysikern Johann Heinrich Scheiblers ton­mätare. Denna konstruktion bestod av 52 stämgafflar med vilka man kunde mäta toners frekvens, alltså antalet regel­bundna svängningar per sekund, sedermera känt som cykler per sekund (cps) vilket idag kallas Hertz (Hz).

Med sådana exakta mätverktyg kunde riktiga standarder för tonhöjder utarbetas. En rikstäckande sådan kom i Frankrike genom ett lagbeslut 1859, då frekvensen för ett­strukna A bestämdes till 435 Hz. Denna ”franska standard”, även kallad Diapason Normal, fick stor spridning i Europa under 1800- och 1900-talet. Många andra standarder förekom parallellt.

Några decennier in på 1900-talet kunde man konstatera att behovet av samsyn i frågan blev allt större. Inte minst då distributionen av utländska filmer och ljud­inspelningar förekom allt oftare. För att inte tala om utvecklingen av elektro­akustiska instrument. 1939 hölls därför en internationell konferens på temat ”concert pitch” i BBC:s lokaler i London, arrangerad av British Standards Association. Representanter från flera olika länder kom nu överens om att lämna en rekommendation till respektive lands standardiserings­organ om att A440 hädanefter skulle användas som standardiserad stämton vid konsert­framträdanden och vid inspelningar av musik.

Även om standarden nu de facto var sanktionerad dröjde det till 1955 innan International Organization of Standardization gav ut ISO 16, vilket brukar ses som det definitiva märkes­året för standarden. Den bekräftades på nytt 1975 och denna version är fortfarande aktuell. I Sverige gavs den ut 1985 som SS-ISO 16. ISO 16 är idag helt dominerande i den engelsk­språkiga världen och den mest vanligt förekommande även i övriga världen.

Läs också: 100 år av standarder – tonfrekvensen 440 Hz

Julkalender 2022

Vad är en standard, hur kan det tillämpas och vilka standarder har vi? I årets julkalender berättar vi allt du inte trodde du ville veta om standarder – från hur en standard skapas till olika oväntade standarder som finns ute i samhället.

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.