Containern är en av de viktigaste uppfinningarna i modern tid och ett kitt som håller ihop världen och får hjulen att snurra. Containrar standardiserade enligt ISO 668 används idag vid merparten av all långdistansfrakt över hav och land.
När branscher är i sin linda förekommer ofta många olika format, de flesta inkompatibla med varandra. I fallet med containersystemet kom en standard på plats förhållandevis snabbt efter att det vunnit mark. En teknisk kommitté för fraktcontainrar (ISO/TC 104) inrättades vid International Organization of Standardization under 1961 och redan i januari 1968 publicerades den första internationella standarden i ämnet (ISO 668), vilken bland annat innehåller terminologi och dimensionsangivelser. Fler standarder på temat följde under följande år, däribland för märkning, hörnens utformning samt containrarnas inre mått.
ISO-containrarna finns i fem olika grundstorlekar och är designade för att staplas på höjden så att lastutrymmets kubikmeter kan utnyttjas till fullo. En ISO-container är märkt med standardiserade kodbeteckningar i enlighet med ISO 6346. Ur koden på fyra bokstäver och sju nummer kan en mängd information utvinnas, däribland containerns ägare och containerns unika serienummer. Containrar är vanligen även märkta med landskod och indikationer på dess längd, bredd och höjd. Det finns även koder som beskriver containerns innehåll.
Containern har visar sig vara så praktisk att den inte genomgått några stora förändringar sedan den standardiserades. ”If it ain’t broken, don’t fix it”, som amerikanerna brukar säga.
Läs också: 100 år av standarder – den universella containern