Kvinnornas väg in i trädgårds­branschen
VISA BILDTEXT
Trädgårdselever i arbete i Espenäs, 1907. Kvinnornas intåg i trädgårdsbranschen möttes initialt med skepsis. Foto: Samuel Lindskog/Örebro läns museum.

NÄRINGSLIVET AV: Sara Johansson 2021-12-09

Kvinnornas väg in i trädgårds­branschen

Trädgårdsnäringen är på uppgång i Sverige och i dag råder det högtryck på utbildningar kopplade till området. Ett nytt näringslivshistoriskt forskningsprojekt kartlägger kvinnornas intåg i branschen.

Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria nr 4 2021.

Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!

Inger Olaussons intresse för trädgårds­odling kom tidigt. Hennes pappa var trädgårdsmästare och själv gick hon trädgårds­gymnasium. När hon senare kom till SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och läste kurser om jordbrukets historia insåg hon att det saknades kunskap om historien kring trädgårdsodling och framför allt trädgårds­näringens utveckling i Sverige.

När hon fick möjlighet att forska själv inriktade hon sig därför mot hortikultur­historia – ett fält där jordbruks- och trädgårdshistoria överlappar varandra. Resultatet blev avhandlingen En blomstrande marknad som beskriver utvecklingen av handels­trädgårdar i Sverige. I dag arbetar hon på Göteborgs universitet och är för närvarande även knuten till Centrum för Näringslivshistoria som gästforskare.

Inger Olausson forskar om hortikulturhistoria. Foto: Stefan Svensson.

Hennes senaste forskningsprojekt fokuserar på kvinnornas väg in i trädgårdsbranschen och kommer att utmynna i en bok som Inger skriver tillsammans med trädgårdsantikvarien Boel Nordgren. Den ska ges ut på bokförlaget Arena, preliminärt våren 2023.

‒ I många handelsträdgårdsföretag jobbade mannen och hustrun sida vid sida. Men utåt sett syntes ofta bara mannen, berättar Inger Olausson. En pionjär inom området var skribenten och odlaren Stina Swartling som drev skolan Espenäs, vilken beskrivs som Sveriges första trädgårds­skola för kvinnor. Hon kom från Värmland men flyttade till Närke där hon startade sin skola 1899.

Forskning om egna hem

Efter den dök sedan fler utbildningar upp, vilket ledde till att fler kvinnor kom in i yrket och blev mer accepterade. Ingers författar­kollega Boel Nordgren tittar på Ida Schmidt som startade en liknande skola i Blekinge.

‒ Vi vill beskriva kampen för att få till dessa skolor och sätta in dem och deras verksamhet i ett större sammanhang, säger Inger.

Varannan vecka, direkt i mejlen.

Under researcharbetet har författarna bland annat läst dagböcker, tagit del av brev och räkenskaper, samt tittat i bransch­tidningen Viola som grundades 1895. Där finns artiklar som lyfter fram kvinnor i yrket, och det har varit intressant att studera de annonser där man söker kvinnlig arbets­kraft och vid vilka tider de blev fler.

‒ Det har varit roligt att studera detta. I andra tidningar var man inte lika positiva till att kvinnor kom in i branschen. I de konditionerade (anställda) trädgårds­mästarnas tidning var de öppet skeptiska till att kvinnor kom in i yrket, och till hur de exempelvis skulle klara av att hantera tungt och smutsigt arbete.

Nytt forskningssamarbete om industriarvskultur i de nordisk-baltiska länderna

Inger Olausson hoppas att hennes arbete ska göra att fler får upp ögonen för den betydelse trädgårds­näringen haft i vårt land. Hon tycker att det saknas ett historiskt perspektiv på trädgårds­odling, som innebär att många inte ser den möjlighet som finns att lära av de odlings­system som funnits här i århundraden.

‒ Jag slås ofta av att mycket av det jag läser om i äldre tidningar har en så hög aktualitet och att tydliga paralleller kan dras till i dag. Grönsakslådor efter säsong kanske känns som något nytt, men det annonserade Stina Swartling om i dagspressen redan under 1900-talets första decennium.

Grönsakslådor skickades från hennes odlingar i Närke till kunder i Stockholm. Ett annat exempel är ölfällor för att fånga oönskade sniglar i trädgården, vilket jag läste om i en tidning från 1890- talet. Det kan vi än i dag få tips om i tidningar.