Kriser som dödar eller återföder
VISA BILDTEXT
Också en form av kris. Explosionsskada på Vin&Sprit-fabriken på Reimersholme, februari 1946. Bild: Skandias arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

NÄRINGSLIVET AV: Mats Carlsson-Lénart 2024-02-20

Kriser som dödar eller återföder

Sveriges företagshistoria är full av exempel på företag som fötts, vuxit och blommat för att sedan försvinna när förutsättningarna för företaget förändrats. Andra har lyckats överleva genom att anpassa sig till en ny verklighet.

Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria nr 3 2017. 

Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!

Den 4 augusti 1978 sjö­sattes det största fartyg som någonsin byggts i Sverige – den 364 meter långa super­tankern T/T Nanny – vid Uddevalla­varvet. Det var en fantastisk syn att se detta jätte­fartyg baxas genom de smala sunden mellan Uddevalla och öppna havet. Udde­valla­varvet grundades genom att ett krigs­varv i USA köptes in, monterades ner, skeppades över Atlanten och sattes upp i Uddevalla. Året var 1946.

Timingen var perfekt. Efter kriget som tagit så många fartyg ville hela världen ha nytt tonnage.

På varvs­området byggde Volvo en ny bil­fabrik som startade 1988 men lades ner redan 1993, på grund av dålig efter­frågan på bilar.

Men när gigantiska Nanny sjösattes 32 år senare var Uddevalla­varvet redan döds­dömt, även om ingen ville tro det den där festliga augusti­dagen när 499 000-tonnaren gled ner i vattnet. De svenska civil­varven klarade inte längre konkurrensen med ut­ländska varv utan hölls vid liv enbart med konst­gjord andning från staten och några år senare var hela industrin död.

Uddevalla­varvet hade som mest kring 4 000 anställda, en jätte­anläggning som dock bara existerade i 40 år När det lades ner 1986 gick staten in med det så kallade Uddevalla­paketet. På varvs­området byggde Volvo en ny bil­fabrik som startade 1988 men lades ner redan 1993, på grund av dålig efter­frågan på bilar. Men det är en annan historia.

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.

FACIT KLARADE INTE TEKNIKSKIFTET
Ett annat historiskt relativt kort­livat stor­företag låg i Åtvidaberg på Öster­götlands lands­bygd. Kontors­maskin­tillverkaren Facit fick sitt stora genom­brott med räkne­snurran Facit T som lanserades 1932. Genom för­värv av andra företag utvidgades Facits sortiment även till skriv­maskiner och när andra världs­kriget var slut kunde det snabbt växande Åtvida­berg­företaget börja exportera till hela världen. Antalet anställda ökade från 6 000 till 14 000 på 15 år.

Läs också: Finlands makalösa upphämtning

Men när digitala räknare på allvar började erövra världen kring 1970 försvann marknaden för konventionella räkne­maskiner mer eller mindre över en natt.

Facits ledning var desperat. ”Vi sitter nere i skogen och har ingen aning om vad som händer ute i världen.”, lär någon ha sagt under ett styrelse­möte. Bara ett par år tidigare hade Facit gjort rekord­vinster. Problemet var att Facit innerst inne vägrade tro att de mekaniska maskinernas tide­varv var över.

Tusentals anställda sades upp. Facits vd och stor­ägare Gunnar Ericsson tvingades 1972 sälja koncernen till Electrolux för en spott­styver. Några år senare började ny digital teknik ersätta skriv­maskinerna. Facit likviderades slutligen 1998.

Dop och sjösättning av fartyg 185 M/T Overseas Ambassador på Uddevallavarvet, 1961. Bild: Bohusläns museum.

HUSBRANSCHEN KLARADE KRISEN
Något av en svensk specialitet är monterings­färdiga hus, fram­förallt trähus. De första trä­hus­fabrikerna grundades i Småland på 1920-­talet. Efter andra världs­kriget började en snabb expansion. I Mockfjärd i Dalarna låg det största företaget, A-B Element­hus, grundat 1952. På knappt 50 år till­verkades där drygt 25 000 hus.

Men i början av 90-talet kom krisen med full kraft. Sverige drabbades inte bara av en allvarlig låg­konjunktur, värdena på hus sjönk och räntorna var rekord­höga. Så mycket som 90 procent av marknaden försvann.

Läs också: Kraschen satte ljuset på bokföring och revision

Några hus­företag klarade inte krisen, bland dem anrika Borohus som börjat tillverka egna­hem redan på 20-talet. (Boro är en samman­dragning av företagets ursprungliga slogan bo i ro i eget bo). Boro var dock ett så starkt varu­märke att namnet köptes av en konkurrent och lever vidare som Borohus AB än idag.

Men de flesta hustill­verkarna lyckades på olika sätt överleva den ytterst svåra perioder i början av 90-talet och även tider senare av problem, exempelvis finans­krisen 2007-08. Andelen småhus av det totala bostads­byggandet har dock sjunkit något på senare år.

Avgörande för graden av framgång var hus­företagens chefers förmåga att se krisen som en möjlighet att utveckla företaget och skapa nya affärer. Detta enligt en doktors­avhandling av Mats Westerberg, numera professor i entreprenör­skap och innovation vid Luleå tekniska universitet.

Reklam från boo.coms storhetstid. Bild: Wikimedia Commons.

MARKNADEN MISSBEDÖMDE INTERNETBOOMEN
I mitten av 90-talet blev internet ett begrepp i Sverige. Tron på att webben var framtiden var enorm. I denna anda grundades exempelvis företaget Icon Medialab 1996 vars affärs­idé var att hjälpa företag och organisationer att skapa hemsidor och IT-system. Icon med sin karismatiske grundare Joakim Stael von Holstein i spetsen växte rekord­snabbt och hade inom bara några få år miljard­omsättning, 2 000 anställda och kontor i hela världen.

Förväntningarna på vinster var skyhöga, i Icon och andra explosivt expansiva IT-konsult­bolag. Men vinsterna uteblev, istället blev förlusterna allt större och IT-bubblan blev uppen­bar på våren 2000 då det våldsamt över­skattade e-handels­bolaget boo.com gick i konkurs. Då vaknade marknaden och ströp flödet av nya pengar till de upp­haussade IT-bolagen. Ett av alla konsult­bolag som kraschade till följd av den spruckna bubblan var Icon Medialab. Det var 2001.

Icon med sin karismatiske grundare Joakim Stael von Holstein i spetsen växte rekord­snabbt och hade inom bara några få år miljard­omsättning, 2 000 anställda och kontor i hela världen.

Marknadens grund­antagande – att internet var framtiden var helt rätt. Men felbedömningen som skapade IT-bubblan var att personal­intensivt internet­konsultande skulle kunna generera lika mycket pengar som exempelvis utveckling av fram­gångs­rika program­varor. Efter krisen blev det i stället de smarta tjänsterna som blev vinnarna i den internet­boom som nu pågått i mellan 20 och 25 år.

Google är förstås ett ledande exempel men nämnas kan även svenska Klarna som med sina säkra betal­lösningar för e-handel är ett mycket snabbt växande IT-bolag med stora globala ambitioner i en värld där människor handlar allt mer på nätet.

Läs också: Finanskriser skapas i ett mönster av kaos