Från siffergranskning till professionellt omdöme
VISA BILDTEXT
Ur Esseltes historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

NÄRINGSLIVET AV: Johanna Junglert 2023-10-21

Från siffergranskning till professionellt omdöme

Enligt ordboken betyder ordet ­yrkes­språk ”språk som används (sins­emellan) av ­yrkesfolk”. Genom ett yrkes­språk kan kunskap inom en profession förmedlas, och samtidigt fungerar det också som en markör av vilka som ingår i professionen.

Artikeln publicerades i tidskriften Balans.

Spår av revisorers nuvarande yrkes­språk kan skönjas redan i den första kända revisions­­berättelsen från 1652, för ­Norr­ländska Tjäru­handels­­kompaniet. I den ger nämligen de sex revisorerna företags­­ledningen ansvarsfrihet.

Kunskapen om revisorers yrkes­språk från 1600- och 1700-talen är i övrigt ganska knapp. Men studier av revisions­berättelser mellan det senare delen av 1600-talet och fram till den första halvan av 1700-talet visar att revisorerna på rätt kreativa sätt värderade företags­ledningarnas arbete. Revisorn vid Surahammars bruk går till exempel i en revisions­berättelse hårt åt brukets inspektor:

”[…]varit så länge vid Sura, att Han fått Syra i hufvudet, efter han vårdslösar”.

Läs också: Kraschen satte ljuset på bokföring och revision

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.

Därefter har revisorn hänvisat till bibeln för att under­stryka sitt missnöje, han hänvisar till Jeremias kap. 50 vers 31–32:

”Si. Du stålte, jag will till dig, säger Herren Herren ­Zebaoth; ty din dag är kommen, dine hem­söknings­tid. Då skal den stålte störta och falla, så att ingen skall upprätta honom: Jag skall uptända hans ­städer med eld, den uptära skal alt det der omkring är”.

Men utvecklingen visar också hur ett yrkes­språk under samma tid började ta sin form; revisorerna uttalade sig om företagens förvaltning, ­räken­skaperna och ansvars­­frihet för företags­ledningen.

Läs också: Näringsfrihetens historia

I slutet av 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet blev revisorernas språk alltmer neutralt och formuleringar om till­styrkanden och hänvisningar till siffer­granskning och ansvars­frihet uppträdde i ökad utsträckning i revisions­berättelserna. Ett exempel från tiden är en revisions­berättelse från 1889 av Söderköping telefon­förening. I den är revisorerna dock inte helt neutrala och passar på att uttrycka sin tack­samhet för styrelsen:

”Förutom dessa anmärkningar äro böckerna förde med ordning och reda och få revisorerne till styrelsen framhäva sin tack­samhet för deras nit och omtanke för föreningen under det förflutne året samt tillstyrka full ansvars­frihet.”

Med den nya aktie­bolags­­lagen 1944 detalj­reglerades vad som skulle ingå i en revisions­berättelse, så som uttalanden om balans­räkningen. Detta med­förde ett utvecklat yrkes­språk. Mellan 1970-talet och fram till 2010-talet gav FAR ut mallar för revisions­berättelser, och revisions­­berättelserna från tiden vittnar om att dessa användes i stor utsträckning. Detta medförde en likformighet i språket och fack­termerna som skulle ­beskriva revisorernas ansvar och arbete ökade.

Läs också: Inflytelserik doldis

Yrkes­språket är i ständig utveckling. Det märks till exempel i FAR:s mallar från 2016, som innehåller en del nya fack­termer. Exempel på termer som till­kommit under senare år:

  • Professionellt omdöme
  • Intern kontroll
  • Fortsatt drift
  • Framtida händelser
  • God revisorssed i Sverige

Andra facktermer har försvunnit. Ett exempel är ordet siffer­granskning som inte längre används. Även värderade formuleringar, som till exempel starka vitsord om företags­ledningens förmågor och för­tjänster, har försvunnit från revisorernas språk­bruk.

Källor:

  • Revision – i går, i dag, i morgon (Ekerlids förlag, 2023),
  • Revisorsbranschen i Sverige under hundra år (SNS förlag, 2009)
  • FAR:s arkiv hos ­Centrum för Näringslivshistoria

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.