1846 års näringsfrihetsreform (då skråna avskaffades) var en stor seger för kvinnor; när könsdiskrimineringen inom näringslagstiftningen togs bort revs ett väsentligt hinder för kvinnors möjlighet att konkurrera på lika villkor. Visserligen fanns entreprenörer av kvinnligt kön redan före lagen, och visserligen kvarstod hinder på en rad andra områden, inte minst att gifta kvinnor blev myndiga först år 1921.

Men, tack vare näringsfrihetsreformen började fler kvinnor starta företag inom sektorer som i dag skulle inrymmas under kategorier som vård, skola och omsorg. Med andra ord samma sektorer som också i vår tid, tack vare möjligheten för privata aktörer att etablera sig i och konkurrera i den traditionellt offentliga sfären, attraherar många entreprenörer av kvinnligt kön.

Näringsfrihetsreformen, liksom dagens reformer som syftat till ökad valfrihet och mångfald, har vidgat arbetsmarknaden för många människor, inte minst kvinnor. Därför hör de till de viktigaste jämställdhetsreformerna i historien; allt med individens handlingskraft i förgrunden, utan särlagstiftning och social ingenjörskonst.