Klara Arnberg är docent och universitetslektor i ekonomisk historia. Hon forskar i skärningspunkten mellan genus- och sexualitetshistoria, företagshistoria och konsumtionshistoria och just nu pågår två spännande forskningsprojekt som rör Finlandsbåtar.
Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria nr 2 2024.
Utöver att undervisa och handleda doktorander vid Stockholms universitet är Klara Arnberg också forskare på Södertörns högskola och gästforskare i Helsingfors. Hon tillbringar därför passande nog mycket tid på de Finlandsbåtar hon också forskar om. Nyligen skrev hon på en av färjorna.
– Jag satt och skrev om Silja Serenade på just den båten, en inspirerande miljö, säger hon när Företagshistoria får en pratstund.
Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.
Klara Arnbergs avhandling handlade om den svenska porrtidningsbranschen, men numera forskar hon om andra ämnen i samma gränsland mellan genus- sexualitetshistoria, företagshistoria och konsumtionshistoria.
– Jag har rört mig mer åt reklamhållet, säger hon.
Just nu är hon i slutfasen med projektet Till konsumtionens försvar: Reklam, genus och medborgarskap i Sverige under andra världskriget som hon är projektledare för. Samtidigt är hon sedan en tid tillbaka engagerad i två nya forskningsprojekt tillsammans med flera andra forskare i både Sverige och Finland.
Båtarna fungerar samtidigt som hotell, fraktfartyg, köpcentrum och konferensanläggning, och konsumtionen som sker ombord är en viktig del av affärsmodellen.
Projekten heter Cruising the Baltic Sea: Nation, Gender and Sexuality in pleasure-based ferry traffic between Finland, Åland and Sweden, som leds av Katarina Mattsson från Södertörns högskola, samt Transbordering Business: passenger ferries as enactments of consumption in postwar Finnish-Swedish Relations, som leds av Daniel Normark från Uppsala universitet.
– Finlandsfärjorna eller Sverigebåtarna som de kallas i Finland är både väldigt speciella kulturella fenomen och viktiga transportmedel. Båtarna fungerar samtidigt som hotell, fraktfartyg, köpcentrum och konferensanläggning, och konsumtionen som sker ombord är en viktig del av affärsmodellen.
Läs också: Näringslivets roll under lupp
Färjorna är också intressanta när man tittar på det nordiska samarbetet och hur länderna har sett på trafiken. I arkiven hos Centrum för Näringslivshistoria har Klara Arnberg och hennes forskarkollegor hittat mycket intressant. Det var tre rederier som 1957 bildade en gemensam organisation under namnet Siljarederiet.
Viking Line har en liknande historia. Flera rederier gick samman i samband med att passfriheten förenklade rörligheten mellan länderna. Silja Symphony och Viking Line har sedan dess varit konkurrenter.
Just nu har Klara Arnberg och hennes kollegor särskilt intresserat sig för lanseringen av Silja Symphony och Silja Serenade.
– Från att båtarna beställdes i slutet av 1980-talet tills de levererades 1990–1991 hade omvärlden skakats om, både av murens fall och av den ekonomiska kris som bland annat försatt varvet där båtarna byggdes i konkurs. De två fartygen kunde ändå färdigställas med en lång gågata ombord och marknadsfördes med anspelningar på karibiska kryssningar med mycket romantik.
Läs också: Frågor till arkivarien
Forskarna försöker även titta närmare på de lite mörkare sidorna, som våldtäkter och sexuella övergrepp.
– En hel värld finns ombord, också med vakter och häktningscell. Samtidigt är båten en sluten värld där man inte kan komma av hur som helst.
Forskningsprojekten studerar också de finsk-svenska relationerna, taxfreen och hur bolagen är uppbyggda.
– Det är både handeln mellan Sverige och Finland, men också hur man förmedlar gränser, exempelvis mellan olika hyttkategorier, mellan personal och resenärer. Här finns förväntningar om en gränslöshet med spelautomater, räkfrossa och fylla.
Det finns relativt lite forskning tidigare om denna trafik, vilket har förvånat forskarna med tanke på hur stort kulturellt fenomen det här är i båda länderna.
– I båda projekten har vi lagt stor vikt vid att svenska och finska forskare arbetar tillsammans och att vi på så sätt kan gå bortom de nationella perspektiven. Vi går bortom att bara skriva om vårt eget land och tittar på trafiken från båda länderna. Jag är så glad för de här projekten, arkivet på Centrum för Näringslivshistoria är väldigt rikt på material fram till 1980-talet, säger Klara Arnberg.
