(function(w,d,s,l,i){w[l]=w[l]||[];w[l].push({'gtm.start': new Date().getTime(),event:'gtm.js'});var f=d.getElementsByTagName(s)[0], j=d.createElement(s),dl=l!='dataLayer'?'&l='+l:'';j.async=true;j.src= 'https://www.googletagmanager.com/gtm.js?id='+i+dl;f.parentNode.insertBefore(j,f); })(window,document,'script','dataLayer','GTM-W7J446Q');
En epokgörande blompotta

NÄRINGSLIVET AV: Eva Ersson Åbom 2015-06-02

En epokgörande blompotta

Om sötsuget slår till på landet, far jag iväg till trendiga Bröd och delikatessbutiken Royal i Skärplinge och köper Napoleonbakelser. Där möter mig en ovanlig men ändå välkänd blompotta. Det är Gustav de Lavals epokgörande separator som upphöjts, alternativt degraderats till blompotta.

Lätt rostig, med samtliga delar på plats står den där bland pasta, lokalproducerat kött, ägg och bröd som bakats på mjöl från närliggande åkrar. Den minner om tider som har flytt. Den storsäljande separatorn blev basen till ett lysande världsföretag, i grunden fortfarande verksamt med samma tekniska idé. På 1880-talet lyckades  salig Gustav skilja grädden från mjölken i stor skala, en dåtida mycket angelägen problematik.

Samtidens Alfa Laval är nere på mikroskopisk nivå och separerar vätskor från andra vätskor och fasta partiklar från vätskor. På senare tid även breddat till separering av partiklar från gaser. Att mejeribranschens viktigaste utrustning, separatorn, står där den står på Royal är också helt logiskt. Smör och vispgrädde är ju nödvändiga ingredienser till konditoriets goda tårtor, bakelser och wienerbröd.  Redan 1933 var i Skärplinge mejeri ett av de sjutton mejerier som bildade Gefleortens Mejeriförening.

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.

Idag ett av Sveriges äldsta och minsta mejeriföretag med bara 100-talet mjölkproducerande gårdar kvar.  På Skärplinge mejeri tillverkades sanslöst god prästost, ända fram på 1990-talet. Sörjd och saknad av ostälskare i hela landet, sedan mejeriet lagts ned. För att tackla den ökade konkurrensen och klara sina mjölkbönders ekonomi har Gefleorten vid flera tillfällen medverkat i fusionsplaner.

Den 1:a oktober 1990 slogs så Gefleortens mejeriförening ihop med Arla. Men Näringsfrihetsombudsmannen vägrade godkänna fusionen och drev ärendet till Marknadsdomstolen som gick på NO:s linje. De två föreningarna fick vackert avstå från sitt samgående. Den 1:a januari 1992 återuppstod då Gefleorten som egen förening och började profilera sig som ett spännande lokalt mejeri med egna attraktiva produkter. Sedan dess ett framgångsrikt signum.

Numera med utgångspunkt i Gävle och företagets enda kvarvarande mejeri.  Idag används Skärplinge mejeris gamla lokaler av Älvkarleby Lax & Vilt AB som tillverkar gudasänd pepparlax och andra läckerheter med lax som utgångspunkt. Dock inte inhemska fiskar som vandrat upp från Östersjön utan importerade från Norge. Men det gör ingenting för laxen är likt förbaskat jättegod…

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.