Den svenska bemannings­branschens moder har avlidit

Ulla Murman grundade Stockholms stenografservice 1953, vilket räknas som Sveriges första moderna bemanningsföretag. Hon startade visserligen som en traditionell skrivbyrå där kunder kunde få texter utskrivna. Men efter en kort tid började hon även skicka ut sekreterare för att utföra arbete hos kunderna. Därigenom överskred Murman gränsen för vad lagen tillät. Sedan 1936 var det nämligen förbjudet att bedriva privat arbetsförmedling i Sverige. Även personal­uthyrning räknades som arbetsförmedling. De kommande decennierna ställdes Murman inför rätta flera gånger och fälldes i Högsta domstolen 1962 och 1989.

Efterfrågan på skrivbyråernas tjänster var stor från företag och myndigheter. Ofta gällde det att snabbt kunna skicka en sekreterare till en arbetsplats som behövde tillfällig förstärkning eller som ersättare för frånvarande personal. En statlig utredning föreslog 1966 att skrivbyråernas personaluthyrning skulle tillåtas eftersom de fyllde ett uttalat behov och inte orsakade några allvarliga problem. Domstolarna tycktes inte heller se verksamheten som något allvarligt brott eftersom straffen aldrig blev hårdare än låga dagsböter trots att fängelse hade införts i straffskalan 1971. Samma år blev även inhyrning av personal från skrivbyråer straffbart.

Men AMS, TCO och regeringen lade ner stor kraft på att bekämpa uthyrningsföretagen. TCO-ordföranden Lennart Bodström, som även satt i AMS styrelse, framstod som bemanningsföretagens fiende nummer 1. När riksåklagaren förde talan mot Murman i Högsta domstolen 1989 visade det sig att både HD och Riksåklagarämbetet hade anlitat skrivbyråer, vilket sedan 1971 alltså var brottsligt. Även Justitiedepartementet fanns på kundlistan.

Kvinnor var faktiskt inte mycket att hänga i julgran, ur karlsynpunkt då.

Först 1992 blev personaluthyrning fullt tillåten i Sverige, efter hårt motstånd från Socialdemokraterna. Mona Sahlin kritiserade i en riksdagsmotion de vinstdrivande arbetsförmedlingar eftersom de ville “tjäna pengar på de arbetslösa“. Vidare påstods att “den borgerliga regeringen sätter Sveriges internationella anseende på spel“. Sex år tidigare hade Ulla Murman sålt sitt företag till sonen Lars Murman och Michael Haglind. De döpte om företaget till Teamwork och sålde det till amerikanska Manpower 1996. Det är i dag Sveriges största bemanningsföretag. Bemanningsbranschen har sedan 1994 växt från 5 000 till 93 000 anställda 2018.

En viktig förklaring till att denna uppenbarligen samhällsnyttiga verksamhet motarbetades i nära 40 år var att skrivbyråerna drevs av kvinnor som anställde kvinnor, medan motståndarna var män. “Kvinnor var faktiskt inte mycket att hänga i julgran, ur karlsynpunkt då“, konstaterade Ulla Murman senare.