Den första surfvågen
VISA BILDTEXT
Källa: Liseberg.

NÄRINGSLIVET AV: Kristin Pineda Svenske 2019-03-12

Den första surfvågen

Under mitten av 1990-talet började svenskarna ta sig ut på internet. Men hur blev det möjligt, och vad gjorde vi när vi väl hade hittat dit? Vi blickar tillbaka på en tid då vi inte visste hur internet skulle komma att förändra våra liv för alltid.

Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria nr 1 2019.

Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!

Året är 1994 och 20-årige Ragnar Lönn sitter i en liten, varm kontorslokal hos serietidnings- förlaget Semic i Sundbyberg och plockar bort prickarna på Nacka-tätorten Älgö, där hans föräldrar bor. Det ger ordet »algo«, vilket betyder »något« på spanska. Ett företag vid namn Algonet skulle således betyda något nät. Det tyckte 20-åringen enligt god svensk sed lät »opretentiöst, neutralt och bra«, och skrev på så sätt in Älgö i svensk internethistoria.

Jag kommer från en uppfinnarfamilj, vi har alltid letat efter lösningar – eller letat efter problem som letar efter lösningar, snarare, berättar Ragnar i en intervju med Internetmuseum och fortsätter: – Det har aldrig varit en fråga om det går att göra eller inte, eller om jag kan göra det. Kan någon annan göra det, så kan jag göra det. Det var snarare en fråga om hur.


9 november 1961: premiär för världens första dataanimation


Världsomspännande nät

Ragnar Lönns tanke är något som få människor i världen ännu har funderat på: han tycker att vi ska dra in något som kallas INTERNET i våra hem. Han har försökt sälja in sin affärsidé ända sedan 1991, men Ragnar är för långt före sin tid. Han har besökt flera olika företag för att söka finansiering, men under 1990-talets första år vet få företag vad internet är. Ännu färre förstår poängen med att installera det i privata bostäder. Under hela 1992 nämns internet till exempel enbart enstaka gånger i morgontidningen Dagens Nyheter. Håkan Borgströms artikel om svenska hackare som publiceras den 19 april är utförlig: »… Själva ’hackandet’ kan gå till så att en dator där hackaren ’känner sig hemma’, till exempel någon av Televerkets datorer, rings upp från en persondator med modem. Hackaren beordrar sedan Televerkets dator att ringa vidare till en annan välkänd dator, exempelvis en universitetsdator. Och denna dator beordras i sin tur att koppla in sig på ett världsomspännande datanät, till exempel internet.«

Svårt att få kapital

Själv lärde Ragnar känna internet genom universitetsvärlden redan 1989, där man via modem och telefonlinje kopplade upp sig till SUNET – ett nätverk mellan universitet och högskolor – för utbyte av information (och, ska medges, flitigt nyttjande av textbaserade nätverksspel studenter emellan). Via det nordiska universitetsnätet NORDUnet och en transatlantisk kabel kan man också ansluta sig till internet, som främst utgörs av datorer vid amerikanska universitet. Internet är alltså fortfarande en högst akademisk angelägenhet. Ragnar hittar ingen seriös företagssponsor 1991, utan ger sig ut på en jordenruntresa i stället.

Allt fler storföretag, i synnerhet deras forskningsavdelningar, börjar dock få upp ögonen för värdet av att kunna dela databaser samt blixtsnabbt skicka information över världen. De vill också ansluta sig till nätet, men SUNET har inte kapacitet att tjäna Sveriges företag. Så skrotas Televerkets monopol på anslutning av telefonutrustning till telefonnätet. Men inom Televerket är man inte intresserade av att tillhandahålla något kommersiellt internet – i stället blir Swipnet (som 1994 går upp i Tele2), ett dotterbolag till Jan Stenbecks Comvik Skyport, 1991 det första företag utanför USA som erbjuder uppkoppling för privata företag.

Privatpersoner måste vänta ytterligare tre år, då Ragnar Lönn äntligen får gehör för sin affärsidé. Det är ett otippat företag med en förutseende vd som nappar: Bonniersägda förlaget Semic som bland annat givit ut Fantomen i Sverige sedan 1950. De har noterat ett generellt minskat intresse för serietidningar och jultidningar. Algonet blir en perfekt nysatsning.

Det är dåvarande vd:n Torsten Larsson som tar beslutet. Samme Larsson som sedermera gör sig känd för sin utmärkta fingertoppskänsla, och som senare kommer att klättra till vd för SF Studios och så småningom högsta skiktet hos Bonniers.

Algonet skapas

Han ger Ragnar Lönn kontor, utrustning samt finansiering. Och inspiration när det gäller att göra det »omöjliga« möjligt – i rummet mitt emot sitter Spindelmannens redaktion.Så föds Algonet. Det första steget för företaget är att köpa en uppkoppling hos Swipnet, som man i sin tur erbjuder privatkunder. Efter två månaders svettigt arbete – i dubbel bemärkelse, då sommaren 1994 råkar vara den varmaste sedan man började mäta och registrera temperaturer – är Algonet redo att ta sig an sina första kunder. Målsättningen är 400 användare det första året. Antalet användare kommer dock att växa med 20 procent per månad. På plattformen som har skapats för 400 användare trängs snart tiotusentals entusiaster, vilket leder till frekventa tekniska problem.

Farbrorn som uppfann mobila telefoner

Projekt Runeberg först

I takt med att antalet användare har ökat lavinartat, har förstås också själva internet utvecklats. Under de första åren av 1990-talet består internet främst av textfiler som man tar del av genom »webbläsaren« Gopher, framtagen av universitetet i Minnesota, USA. Gopher presenterar internets innehåll i hierarkiskt ordnade mappar. Linköpings universitets dataförening Lysator är först i Sverige med att lägga upp en egen hemsida, då man 1992 drar igång Projekt Runeberg, som gör nordisk litteratur äldre än 70 år tillgänglig på nätet (några av de första titlarna är Fänrik Ståhls sägner, Bilder ur Nordens Flora och Bibeln).

Företagen ser potentialen

Det är omkring 1993 som World Wide Web och webbläsaren Mosaic,från det amerikanska universitetet i Illinois, slår igenom. Internet blir plötsligt både snyggare och mer effektivt när man inte längre behöver navigera via mappar, utan kan peka och klicka på länkar i en meny eller fylla i en sökruta. Dessutom kan Mosaic hantera text och bildfiler i samma dokument.

Nu börjar internet bli intressant på allvar, både ur politisk och kommersiell synpunkt. 1994 skickar Sveriges IT-positive statsminister Carl Bildt e-post till den amerikanske presidenten Bill Clinton, vilket ska gå till historien som världens första mejl mellan två nationsledare. Samma år blir Aftonbladet den första svenska tidningen att ta steget ut på nätet. Fler tidningar följer samma väg när resultatet av årets riksdagsval för första gången skickas ut via mejl. Intresset får också gehör på bredare front. Man anar på politisk nivå att internet kommer att påverka samhället. Till exempel bildar Stockholms stad Stokab.

Facit AB – pionjärer inom svensk dataindustri

Bolagets uppdrag är att tillhandahålla en konkurrensneutral IT-infrastruktur i regionen. 1995 kommer Bill Gates och företaget Microsoft på att man nog bör satsa på det här med internet. Plötsligt ingår en webbläsare, Internet Explorer, i det traditionella Office-paketet vid sidan om Microsoft Word och Excel.

I Sverige skriver författaren och feministen Ana L. Valdés den första svenska internetboken som vänder sig till kvinnliga läsare, Kvinnor@Internet. Hon förklarar hur internetbaserat distansarbete kan bidra till jämställdhet för kvinnor som vill kombinera familj och karriär, och hur internet på jobbet kan underlätta för bibliotekarier, forskare, lärare och sekreterare. Ana L. Valdés, som redan 1992 gav ut boken Jag älskar dataspel tillsammans med medredaktören Peter Englund, hade kommit i kontakt med internets föregångare redan under tidigt 1980-tal.

Grace Hopper. Foto: David C. MacLean. Källa: Naval History & Heritage Command.

Grundade tidigt e-magasin

Jag bodde i ett kollektiv med två unga tonåringar, berättar hon för Företagshistoria. Vi köpte en dator, en Commodore 64, och de spelade spel hela tiden. Jag var nyfiken. Jag upptäckte snart att det var en manlig värld och jag undrade varför våra kvinnliga erfarenheter inte fanns med.

Dessutom upptäckte hon att historiens första programmerare faktiskt var en kvinna: Ada Lovelace Byron, brittisk 1800-talsmatematiker (och dotter till poeten Lord Byron).– Och Grace Hopper, hon var en amerikansk amiral och en av dem som skapat världens första dator. Hon hade också hittat på ordet »bug« för att beskriva fel i mjukvaran och hade hjälpt till att dekryptera den tyska koden under andra världskriget.

Datorns historia var fylld av kvinnor, men de var nästan osynliga. Ana L. Valdés kommer att starta en digital tidskrift, Ada (1996), tillsammans med programmeraren Eva von Pepel, och ger senare också ut boken Internet för Humanister (2006).

1996 köps Algonet upp av det nystartade Telenordia, och en helt ny plattform anpassad för massanvändning byggs. Även Televerket, som tidigare hade tackat nej till möjligheten av ett kommersiellt internet, väljer nu att satsa på privatkunder under företagsnamnet Telia. Telia, Telenordia och Tele2 (tidigare Swipnet) är nu de största konkurrenterna på marknaden och ungefär 100 000 internetabonnemang tillhandahålls i Sverige. Fortfarande har dock bara 5 procent av Sveriges befolkning internet i hemmet.

Nätet blir attraktion

På nöjesparken Liseberg i Göteborg kan man samma år förutom karuseller och besöken av bland annat Suede, Nordman och Black Ingvars testa en ny attraktion: Nätet, skapad i samarbete med Telia. Här finns 20 sprillans nya, kraftfulla Intel Pentium-datorer, där man för endast 30 kronor får pröva på att »surfa på nätet« (ett uttryck som lär ha myntats av bibliotekarien Jean Armour Polly 1992) i 30 minuter.

Sveriges dataindustri började med matematikmaskiner

Nätet har också en Virtual Realityanläggning och en utställning som utforskar möjligheterna med internet, såsom att skicka och ta emot elektronisk post och att hålla videokonferenser. I huset finns två grönklädda guider som berättar och tipsar om hur internet kan användas.

1996 utses även »Internetpaketet« till årets julklapp. Det består av instruktionshandbok, cd-rom och diskett. Men endast själva paketet är förstås inte tillräckligt. Varje hem behöver också ett pipande, uppringande modem, som fortfarande är så pass dyrt att det subventioneras av internetleverantörerna. Dessutom måste man göra en investering i en betydligt större apparat än ett modem: en dator.

Torsten Larsson var vd på Semic och den som vågade ge Ragnar Lönn
chansen att utveckla Algonet. Torstens karriär gick spikrakt uppåt, men att han haft en så viktig roll för utvecklingen av internet i Sverige har hamnat i skymundan. Ur Bonnierförlagens arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria. Foto: Claes-Göran Flinck, 1987.

Bredbandets genombrott

Ungefär ett av fyra svenska hushåll har en dator vid den här tiden. Priserna på persondatorer har börjat sjunka, men 1997 kostar exempelvis en Compaq Presario 12 500 kronor, medan den bärbara IBM Thinkpad går på hela 45 000 kronor. För att höja nivån på svenska folkets it-kunskaper och stärka Sveriges position som it-nation lanserar regeringen Persson 1998 Hem-pc-reformen. Det blir möjligt för anställda att hyra hem företagsdatorer mot bruttolöneavdrag och att efter avtalsperioden köpa loss datorn till begagnatpris. Under reformens första tre år flyttar 375 000 datorer in i svenska hem och ytterligare en miljon människor får privat tillgång till internet.

Samtidigt börjar fenomenen »fast internet« samt »bredband« att etablera sig. Fast internet, som alltså inte ockuperar hemmets telefonlinje, har tidigare bara funnits på storföretag och akademiska instanser, men blir vid 1990-talets slut möjligt även för privatpersoner och mindre företag. Bredband gör internetåtkomsten betydligt snabbare, då informationen bokstavligen skickas via, tja, breda band i stället för smalband, inte olikt en motorled med fler filer. Snabba, fiberbaserade stads-, områdes-, och fastighetsnät börjar byggas och byggas ut allt eftersom behov och efterfrågan ökar.

Allt fler småföretagare ser de konkurrenskraftiga fördelarna med att finnas, och inte minst, att kunna hittas, på internet. Det är alltså under den andra halvan av 1990-talet som svenskarna på allvar tar steget ut »på nätet«. Men vad gör vi när vi väl har hittat dit? Det börjar aningen trevande.

SnyggkilleGBG: LOL?

Vi chattar: MSN, ICQ eller olika typer av chattrum låter oss småprata med fullkomliga främlingar under alias i stil med »Lollo82« eller »SnyggKilleGBG«. Vi söker information: AltaVista (1995) är den första stora sökmotorn som låter användarna skriva in hela fraser, och inte bara sökord. AltaVistas popularitet varar till 1999. Då kom- mer en ny tjänst med det märkliga namnet Google.

Vi börjar skapa egna, privata hemsidor och att »blogga« blir ett verb, och inom ett par år rentav en karriär. Vi håller till i så kallade portaler: Telias satsning Passagen (1995) erbjuder horoskop, spel, nyheter, chattrum och till och med möjligheten att handla online. Postens initiativ torget.se (1996) satsar starkt på så kallat kvinnligt material (sex- och relationsrådgivning, spåkonst och chatt-intervjuer med kvinnliga artister) och går in för att anställa kvinnor som redaktörer i den hittills mansdominerade branschen. Torget.se satsar också stort på näthandel (tänkt att generera pengar åt Posten, som ju levererar paketen), men svenskarna är tveksamma och initiativet går med förlust.

Den första verkliga näthandelssuccén lanseras av Henrik Nordström i skånska Fjälkinge. Efter ett besök på ICA, där han har studerat en anslags-tavla full med köp- och säljlappar, bestämmer sig Henrik för att starta en anslagstavla på nätet. Han döper webbsidan till blocket.se. Blocket expanderar snabbt från Skåne och blir rikstäckande. År 2000 köper affärsmannen Pierre Siri upp 35 procent av företaget och går in som vd. 2003 säljs företaget till Schibsted för 183 miljoner kronor, och Henrik Nordström flyttar till Thailand. Idag finns Blocket i 36 länder och är fortfarande en av Sveriges mest besökta webbplatser.

Bubblan spricker

När allt fler företag inser att internet är något att satsa på, uppstår också fenomenet »webbyråer«, som specialiserar sig på marknadsföring och profilering på internet. Bazooka (1996) är en av de första. Webbyråerna klargör för svenska företag att deras hemsidor kan ha andra färger än grått och att det inte är nödvändigt med en .com-adress för att företag i USA ska kunna se hemsidan (eller att man inte behöver resa till USA för att se amerikanska webbplatser).

Webbyråerna blir så populära – och talrika – att de är en av de branscher som drabbas hårdast i mars 2000 när bubblan spricker och IT-bolagen tappar 300 miljarder kronor i värde på den svenska börsen.

2000-tal, internet till alla

Det är först ett par år in på 2000-talet som internet på allvar inleder sin digitala invasion av våra hem, innerfickor och vår vardag. Då vi sakta men säkert börjar tillbringa en allt större del av våra liv på »webben«. Då vi försöker hinna ikapp vad gäller etik och lagstiftning samtidigt som vi frejdigt fildelar musik och film (Napster, 1999, PirateBay, 2003) eller hetsar upp oss i diskussionsforum (Flashback, 1996). Men även kärleken blomstrar när »onlinedating« drar igång på allvar (Spraydate, 1999, Qruiser, 2000) eller när vi kan se och tala med våra nära och kära på andra håll i världen helt gratis (Skype, 2003).

När onlinespel skapar nya, digitala världar (World of Warcraft, 2004) samtidigt som information och kunskap blir allmän egendom när vem som helst kan bidra med information i uppslagsverk på nätet (Susning.nu, 2001, Wikipedia, 2001). Sedan slår sociala medier igenom på allvar (Facebook, 2004), och sedan dess har ingenting varit sig riktigt likt.

Idag abonnerar vi inte längre bara på själva internet, som numera tillhandahålls trådlöst i stort sett var vi än befinner oss. Idag behöver vi inte längre ladda ned filer, utan »streamar« videoklipp, film och musik via YouTube (2005), Spotify (2006), Play-tjänster eller mer eller mindre lagliga fildelningssidor, samtidigt som vi laddar ned e-böcker till vår iPad eller Kindle. Vi behöver inte längre uppsöka ett kontor när vi ska planera en resa, utan bokar själva såväl flyg som hotell, efter att ha läst användarbetygen på TripAdvisor (2000).

Att koppla upp oss på internet är inte längre något problem. Det är att koppla ifrån som är vår tids bekymmer.

Och våra datorer, de har gått från att vara stationära 10-kilosklumpar till att rymmas i våra innerfickor och vi bråkar med våra barn eller partners när de vägrar att lägga undan mobilen vid matbordet eller att stänga av när det är läggdags. Nej, att koppla upp oss på internet är inte längre något problem. Det är att koppla ifrån som är vår tids bekymmer.