Leksakshistorien är en spegelbild av den svenska företagshistorien, präglad av småskaligt entreprenörskap, inspiration och intryck från andra länder.
Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria nr 1 2018.
(function(w,d,s,l,i){w[l]=w[l]||[];w[l].push({'gtm.start': new Date().getTime(),event:'gtm.js'});var f=d.getElementsByTagName(s)[0], j=d.createElement(s),dl=l!='dataLayer'?'&l='+l:'';j.async=true;j.src= 'https://www.googletagmanager.com/gtm.js?id='+i+dl;f.parentNode.insertBefore(j,f); })(window,document,'script','dataLayer','GTM-W7J446Q');
Leksakshistorien är en spegelbild av den svenska företagshistorien, präglad av småskaligt entreprenörskap, inspiration och intryck från andra länder.
Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria nr 1 2018.
Leksaksindustrins svenska historia rymmer några större och välkända tillverkare, men också en lång rad mindre tillverkare med begränsade sortiment eller enstaka leksaker. Många företag har endast varit aktiva under några år.
TYSKLAND VAR LEDANDE
Leksaker har funnits så länge det har funnits människor. De tidigaste leksakerna gjordes av naturens egna material som stenar, stickor och lera.
Leksaksindustrin föddes på allvar i det europeiska 1700-talet. Viktiga faktorer var industrialisering, urbanisering och borgarklassens framväxt. Först i modern tid började man massproducera leksaker. Tyskland var tidigt ute – år 1861 fanns det bara i Nürnberg 261 företag som tillverkade tennsoldater, mekaniska bilar, tåg och ångmaskiner.
Tyskland var länge ledande, men Storbritannien tog en allt starkare position, efter de båda världskrigen som drabbade Tyskland hårt. Sedan dess har leksakstillverkningen vuxit i flera länder och på senare tid naturligtvis i Asien, till exempel i Japan och Kina.
BabyBjörn förvandlade faderskap till affärer
DEN SVENSKA LEKSAKSINDUSTRIN
Redan på 1790-talet tillverkades de första figurerna i Sverige, före stora länder som England och Frankrike. Men först mot slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet kunde man se en mer omfattande industriell produktion. CC Ohlssons Leksaksfabrik, tillverkade tennfigurer och leksaker av bleckplåt. Figurerna tillverkades i en mängd olika storlekar och utföranden.
Mellan 1900–1920 var Småland lite av ett leksakskluster, med fyra leksaksfabriker bara i Ljungby.
Santessonska Tenngjuteriet, grundades 1839 i Gamla Stan och hade tidigt en egen gravör anställd, som skapade merparten av figurerna. De blev mest kända för sina halvrunda historiska serier som ”Slaget vid Narva” och ”Slaget vid Lützen”.
Tenngjuteriet Mars startades 1915 och hade i början av 1920-talet cirka 30 personer anställda. Förlagorna till figurerna ritades av svenska konstnärer och var kända för att vara mycket fint lackerade. I den stora skalan fanns förutom soldater, historiska figurer såsom ”vikingar, lappar, negerby, lantgård, slag mellan romare och germaner samt slaget vid Brunkeberg”.
Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.
INDUSTRINS MÅNGFALD
I mitten av 1800-talet föddes, samtidigt med figurtillverkningen, andra delar av den svenska leksakshistorien. Ofta som resultat av att ett företag redan hade en tillverkning av något slag, där leksaker passade in som ett komplement. Mellan 1900–1920 var Småland lite av ett leksakskluster, med fyra leksaksfabriker bara i Ljungby. De flesta tillverkade förmodligen träleksaker, endast någon tillverkade vid denna tid plåtleksaker.
Under världskrigens importsvårigheter såg sedan åtskilliga nya tillverkare dagens ljus med tillverkning av allt från träleksaker, dockskåp, dockvagnar och spel till leksaker i metall och gjutjärn. På femtiotalet kom dock allt fler av de svenska leksakerna att efterhand ersättas av importerade leksaker, framför allt från låglöneländer.
LEKSAKER BLIR SAMLAROBJEKT
Vid 1900-talets början hade ett barn i genomsnitt fem leksaker. En ny studie visar att varje barn i dag i snitt har över 500 leksaker. Elektronik som tv- och dataspel står för ungefär en fjärdedel av försäljningen. I dag tar inte leksakstillverkningen någon större plats inom det svenska näringslivet. 85 procent av alla leksaker är importerade.
Många väljer därför att uppskatta och njuta av vår leksakshistoria genom att samla de mest älskade leksakerna – antingen genom att återigen ta fram de egna slitna favoriterna eller genom att nostalgiskt leta på marknader och i antikaffärer efter saker i originalförpackning.
De senare har ofta en prislapp vars summa vida överskrider det ursprungliga priset. Vad är då värt mest? Det slitna skicket, som vittnar om år av minnen, eller det orörda fyndet i originalkartongen? Det finns bara en sanning och den finns hos samlaren själv.