(function(w,d,s,l,i){w[l]=w[l]||[];w[l].push({'gtm.start': new Date().getTime(),event:'gtm.js'});var f=d.getElementsByTagName(s)[0], j=d.createElement(s),dl=l!='dataLayer'?'&l='+l:'';j.async=true;j.src= 'https://www.googletagmanager.com/gtm.js?id='+i+dl;f.parentNode.insertBefore(j,f); })(window,document,'script','dataLayer','GTM-W7J446Q');
De tog leken på allvar
VISA BILDTEXT
Bild ur NK:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

NÄRINGSLIVET AV: LG Nilsson 2019-04-03

De tog leken på allvar

Leksakshistorien är en spegelbild av den svenska företagshistorien, präglad av småskaligt entreprenörskap, inspiration och intryck från andra länder.

Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria nr 1 2018.

Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!

Leksaksindustrins svenska historia rymmer några större och välkända tillverkare, men också en lång rad mindre tillverkare med begränsade sortiment eller enstaka leksaker. Många företag har endast varit aktiva under några år.

TYSKLAND VAR LEDANDE
Leksaker har funnits så länge det har funnits människor. De tidigaste leksakerna gjordes av naturens egna material som stenar, stickor och lera.

Leksaksindustrin föddes på allvar i det europeiska 1700-talet. Viktiga faktorer var industrialisering, urbanisering och borgar­klassens framväxt. Först i modern tid började man mass­producera leksaker. Tyskland var tidigt ute – år 1861 fanns det bara i Nürnberg 261 företag som tillverkade tennsoldater, mekaniska bilar, tåg och ångmaskiner.

Tyskland var länge ledande, men Storbritannien tog en allt starkare position, efter de båda världskrigen som drabbade Tyskland hårt. Sedan dess har leksaks­tillverkningen vuxit i flera länder och på senare tid naturligtvis i Asien, till exempel i Japan och Kina.

BabyBjörn förvandlade faderskap till affärer

DEN SVENSKA LEKSAKSINDUSTRIN
Redan på 1790-talet tillverkades de första figurerna i Sverige, före stora länder som England och Frankrike. Men först mot slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet kunde man se en mer omfattande industriell produktion. CC Ohlssons Leksaksfabrik, tillverkade tennfigurer och leksaker av bleckplåt. Figurerna tillverkades i en mängd olika storlekar och utföranden.

Mellan 1900–1920 var Småland lite av ett leksaks­kluster, med fyra leksaks­fabriker bara i Ljungby.

Santessonska Tenngjuteriet, grundades 1839 i Gamla Stan och hade tidigt en egen gravör anställd, som skapade merparten av figurerna. De blev mest kända för sina halvrunda historiska serier som ”Slaget vid Narva” och ”Slaget vid Lützen”.

Tenngjuteriet Mars startades 1915 och hade i början av 1920-talet cirka 30 personer anställda. Förlagorna till figurerna ritades av svenska konstnärer och var kända för att vara mycket fint lackerade. I den stora skalan fanns förutom soldater, historiska figurer såsom ”vikingar, lappar, negerby, lantgård, slag mellan romare och germaner samt slaget vid Brunkeberg”.

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.

Leksaker och barnmöbler har kommit att ta allt större plats i hemmen. Bild ur ett inredningsreportage i tidskriften Form 1962. Bild: Sten D Bellander ur Föreningen Svensk Forms arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Kommun leksak (pusselmatta med brandstation, figurer, bilar och trafiksskyltar) av IKEA. Formgivning Anna Efverlund. Bild ur Svensk Forms historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

INDUSTRINS MÅNGFALD
I mitten av 1800-talet föddes, samtidigt med figur­tillverkningen, andra delar av den svenska leksaks­historien. Ofta som resultat av att ett företag redan hade en tillverkning av något slag, där leksaker passade in som ett komplement. Mellan 1900–1920 var Småland lite av ett leksaks­kluster, med fyra leksaks­fabriker bara i Ljungby. De flesta tillverkade förmodligen trä­leksaker, endast någon tillverkade vid denna tid plåtleksaker.

Under världskrigens import­svårigheter såg sedan åtskilliga nya tillverkare dagens ljus med tillverkning av allt från trä­leksaker, dock­skåp, dock­vagnar och spel till leksaker i metall och gjut­järn. På femtio­talet kom dock allt fler av de svenska leksakerna att efter­hand ersättas av importerade leksaker, framför allt från låg­löne­länder.

 Träleksaker från Osby

LEKSAKER BLIR SAMLAROBJEKT
Vid 1900-talets början hade ett barn i genomsnitt fem leksaker. En ny studie visar att varje barn i dag i snitt har över 500 leksaker. Elektronik som tv- och dataspel står för ungefär en fjärdedel av försäljningen. I dag tar inte leksaks­tillverkningen någon större plats inom det svenska närings­livet. 85 procent av alla leksaker är importerade.

Många väljer därför att uppskatta och njuta av vår leksaks­historia genom att samla de mest älskade leksakerna – antingen genom att återigen ta fram de egna slitna favoriterna eller genom att nostalgiskt leta på marknader och i antik­affärer efter saker i original­förpackning.

De senare har ofta en prislapp vars summa vida överskrider det ursprungliga priset. Vad är då värt mest? Det slitna skicket, som vittnar om år av minnen, eller det orörda fyndet i original­kartongen? Det finns bara en sanning och den finns hos samlaren själv.

Stora svenska leksakstillverkare

  • Brio: Aktiebolaget A.W. Nilssons fabrik etablerades 1855 i Malmö och tillverkade förutom barn- och dockvagnar och trampbilar även stålmöbler, kirurgiska möbler och dentalmöbler. Företaget kom senare att bli känt som Brio, Sveriges största leksakstillverkare med huvudsaklig träproduktion. På 40-talet blev Brio den ledande leksaksgrossisten med bland annat Märklin i sitt sortiment och 1963 fick Brio nordisk ensamrätt på Barbiedockan. 2004 blev investmentbolaget Proventus huvudägare av Brio AB. I dag ägs Brio av det tyska företaget Ravensburger.
  • Gemla Leksaksfabrik: Startades ursprungligen som en möbelfabrik på 1860-talet. Gemla är kanske mest kända för sina fint modellerade gunghästar, hästdragna kärror, dockskåp och dockskåpsmöbler, förutom praktiska utomhusleksaker.
  • Micki Leksaker: Premiärprodukten 1944 var en figur uppbyggd av målade kulor, ”Micki-Kul”, och nystartade Epa-varuhusen blev försäljningskanal. Än i dag är Micki ägt av 40 familjemedlemmar med rötter från den ursprungliga ägarfamiljen. Tillverkningen sker i dag till stora delar i Fjärran Östern.
  • Alga: Spelföretaget grundades som dotterbolag till Pressbyrån 1917. Under kriget ägdes Alga av Bonniers, men 1940 överfördes bolaget och speltillverkningen till ett nytt bolag som också övertog företagsnamnet Alga. Sortimentet består i dag främst av vuxenspel, barn– och familjespel och utomhusspel. Numera ägs företaget av Brio, och tillhör därmed även det tyska Ravensburger.

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.