Att besöka arkiv är bland det mest spännande man kan göra. Som nu i St. Petersburg. Innanför slitna fasader och i lokaler som nödtorftigt bjuder på värme i iskylan, jobbar hängivna kollegor som tålmodigt bevarar historien från glömskan.
I stadens arkiv fick vi se okända dokument från tsartidens Ryssland. Informationer som visar hur viktiga företagare som Ludwig Nobel var i sin tid. Eller dokument från Ericssons orörda ryska arkiv, där historien om hur det gick till vid nationaliserandet av alla tillgångar fortfarande väntar på sitt uppklarande.
Dagen innan besök på det statliga arkivets depå. Bjärt kontrast i en ny byggnad med all teknisk utrustning. Presidentsekretariatets chef såg till att pengarna kom på plats för att bygga Europas finaste arkiv. Chefen drar stolt fingret över en av de 70 klimatanläggningarna för att visa hur rent och prydligt allt är.
Också här finns unik dokumentation kring svenska företag i St. Petersburg. Hur kontakterna gick till med Tsarens alla ämbetsmän och hur svenskarna skickligt hanterade byråkratin.
Jag fick provsitta Putins fåtölj innan det var dags för en omfattande middag åtföljd av många skålar i vodka för vårt kommande samarbete. Ett slags sigill och ett sätt att lämna det officiella till förmån för vänskapliga kommentarer om världen i stort och historien i nuet.
Någon skakar på huvudet åt svenska affärsmäns brist på bildning och kunskap om historia. “Fattar de inte att man måste respektera sig själv och motparten genom att kunna åtminstone något om vad som förenar våra länder”! som en av våra högt uppsatta ryska vänner uttrycker det. Håller med!