Den 12 oktober år 1847 grundade Werner Siemens och Johan George Halske Telegraphen-Bauanstalt von Siemens & Halske. I dag heter företaget Siemens och är ett globalt konglomerat.
Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria 2017 nr 4.
Den 12 oktober år 1847 grundade Werner Siemens och Johan George Halske Telegraphen-Bauanstalt von Siemens & Halske. I dag heter företaget Siemens och är ett globalt konglomerat.
Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria 2017 nr 4.
Werner Siemens – eller von Siemens som han kom att kallas efter att ha blivit adlad 1888 – föddes 1816 in i en fattig tysk familj. Werner visade talang för högre studier men föräldrarna hade inte råd att betala för att sonen skulle läsa på universitet. I stället tog han 1835 värvning i den preussiska armén, genom vilken han fick möjlighet att under tre år studera matematik, fysik, kemi och ballistik på Artilleri- och ingenjörsakademien i Berlin.
TELEGRAFEN VAR GRUNDEN
Redan 1842 fick Siemens sitt första patent – för en ny metod för guld- och silverplätering – men det var när han bestämde sig för att utveckla en telegraf från 1830-talet som han kom i kontakt med Johan Georg Halske. Siemens hade då utvecklat en prototyp på en förbättrad version av telegrafen genom att endast använda sig av cigarrlådor, bleckplåt, bitar av järn och isolerad koppartråd.
Tillsammans med telegrafen hade Siemens och Halske på så sätt lagt en del av grunden till den moderna telefonin och utvecklingen gick snabbt framåt.
Nu överlät han i stället konstruktionen till ingenjören Halske, och 1847 grundar de två männen sitt företag: Telegraphen-Bauanstalt von Siemens & Halske med kontor i Berlin. Bara en vecka senare fick deras telegrafdesign patent hos det preussiska patentverket.
Samma år utvecklade Siemens en guttaperkapress som möjliggjorde framställningen av sömlös isolering till koppartråd. Tillsammans med telegrafen hade Siemens och Halske på så sätt lagt en del av grunden till den moderna telefonin och utvecklingen gick snabbt framåt.
1848 fick företaget ett kontrakt med den preussiska staten om att installera en telegraflinje mellan Berlin och Frankfurt am Main. Det blev företagets första stora framgång, men när den preussiska staten inte kunde följa upp med fler kontrakt gick det allt sämre för Telegraphen-Bauanstalt.
Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.
ETABLERINGAR I EUROPA
Räddningen kom från Ryssland, där Siemens och Halske fick kontrakt på att bygga telegrafsystem från Krim till den finska gränsen, och i Storbritannien där Siemens bror sålt in företagets uppfinningar och nu ledde arbetet med att tillverka och lägga ut ubåtskablar.
Entreprenörerna: Hilda Ericsson
Under den resterande delen av 1800-talet utvecklades företaget med etableringar runt om i Europa. 1866 upptäckte Siemens aerodynamiken och som den entreprenör han var tog han snabbt patent på en dynamo i Storbritannien och Tyskland. Samma år påbörjades arbetet med en telegraflinje som skulle sträcka sig från London till Calcutta. År 1870 var linjen klar och succén var ett faktum.
INDRAGNA I KRIGET
År 1890 försvinner Werner von Siemens som operativ ledare för företaget men hans efterträdare, sönerna Wilhelm och Arnold, fortsatte att utveckla verksamheten genom att omforma det till ett aktiebolag 1897. Ett flertal uppköp och samarbeten möjliggjorde även att företaget kunde täcka alla fält inom elektrotekniken.
Likt många andra tyska företag är det andra världskriget ett än mörkare kapitel i företagshistorien.
Redan 1893 etablerades Siemens i Sverige. De båda världskrigen hade en stor inverkan på Siemens; det första raserade företagets marknader samtidigt som dess utländska dotterbolag blev exproprierade. Likt många andra tyska företag är det andra världskriget ett än mörkare kapitel i företagshistorien. Siemens fick stora ordrar från den tyska staten och drogs in i krigsindustrin.
Ett stort underskott på arbetskraft ledde till att utländsk sådan togs in – till en början frivilligt för att senare bli allt mer påtvingad. Mot slutet av kriget fick en stor del av den tyska industrin se sina fabriker bombas av de allierade, så även Siemens som förlorade fyra femtedelar av sina tillgångar. Efterkrigstiden innebar en återgång till den ursprungliga kärnverksamheten tillsammans med investeringar på bland annat dataindustri vilket möjliggjorde en återetablering i flera länder.
Direktörerna som trotsade nazisterna
År 1966 slås de olika Siemens-företagen samman till Siemens AG samtidigt som en etablering på de amerikanska, västeuropeiska och asiatiska elektronikmarknaderna. Efter Berlinmurens fall 1990 köpte Siemens elva anläggningar i det forna Östtyskland och satsade på infrastruktur i det forna Sovjet. I dag är Siemens ett globalt industriellt konglomerat som finns i 190 av världens länder.
SATSAR PÅ HISTORIEN
På Siemens historiska webbplats finns en stor mängd material kring uppfinningarna, personerna och händelserna i företagets långa historia. Materialet kommer från företagets historiska arkiv som tas omhand av Siemens historiska institut i Berlin, som även använder historien i marknadsföringssyfte.