Här blev funktionalismen folklig
VISA BILDTEXT
Stockholmsutställningen. Exteriör, "Böljeblick" parkrestaurang, skulptur Eric Grate. Bild ur Föreningen Svensk Forms historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

FÖRETAGEN AV: Bodil Hasselgren 2024-04-28

Här blev funktionalismen folklig

Funktionalismen gjorde segertåg över världen under 1920- och 30-talet med banbrytande arkitekter som Walter Gropius och le Corbusier. I Sverige brukar Stockholmsutställningen 1930 ses som platsen för ”funkisens” genombrott.

Framtiden Förr - en artikelserie från Centrum för Näringslivshistoria

Funktionalismen var en av modernismens olika yttringar, men mer än en stil så var den ett program för förändring av världen på en samhällelig nivå. Genom samhällsplanering, arkitektur, möbel- och inredningsdesign skapat genom rationellt tänkande och logisk problemlösning såg förespråkarna att man kunde förändra världen. Många förespråkare såg det som sin uppgift att skapa boende och en bra livsmiljö för alla människor – framtidens boende. I Sverige var inte funktionalismen lika vänsterradikal och upplevdes ofta som mjukare än i andra delar av Europa.

De hus och designföremål som skapades inom funktionalismens ramar gjordes med ett förkastanden av de traditionella och historiska stilarna. Föremålen och husen skulle skapas helt utifrån deras funktion. Geometriska figurer som kub, block och cylinder var grundläggande och de nya husen fick ofta ljust putsade, odekorerade fasader och platta tak.  Le Corbusier ansåg att hus skulle vara som maskiner att bo i, machinés à habiter, med vilket han menade att de skulle konstrueras och uppföras på ett funktionellt sätt, som maskiner.

Redan 1928 hade den Svenska slöjdföreningen föreslagit att en utställning liknande de som arrangerats i USA – där man visade upp det senaste inom arkitektur, konsthantverk och design – skulle genomföras i Stockholm. George Paulsson, slöjdföreningens direktör tillsattes som utställningskommissarie och till en början var le Corbusier anlitad som arkitekt. När denna dock avböjde tog Gunnar Asplund över uppgiften som genom detta fick sitt internationella genombrott. Asplund och Paulsson lanserade året därpå skriften ”acceptera” tillsammans med arkitekterna Sven Markelius, Uno Åhrén, Eskil Sundahl och Wolter Gahn. Boken var en argumentation för att acceptera funktionalismen som livsåskådning men även för att arkitektur, bostadsfrågor och stadsplanering.

Utställningsområdet sträckte sig främst längs Djurgårdsbrunnsvikens norra strand, från Diplomatstaden i väst till Dargongården i öst. Området var uppdelat i flera olika delar efter ämne.  Föreningen för Svensk Hemslöjd hade ett planetarium och ett 30-tal utställningshallar, bland dem ”Oädla metaller”, ”Ädla metaller”, ”Belysningsanordningar”, ”Tapeter och linoleum”, ”Dyrbarare rumsinredningar”, ”Seriemöbler” och ”Kyrkliga textilier”. Söder om detta fanns en festplats med paviljonger där olika företag visade sina produkter. Därtill fanns där ett tivoli, en bio och en ”gravvårdsutställning”

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.

Ramlösa-kiosk vid Stockholmsutställningen, 1930. Ur Föreningen Svensk Forms arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Stockholmsutställningen 1930 lockade besökare i miljontals och blev ett genombrott för funktionalismen i Sverige. Huvudarkitekt var Gunnar Asplund och den 80 meter höga reklammasten ritades av Sigurd Lewerentz. Foto: Länsmuseet Gävleborg.

Vid Stockholmsutställningen 1930 fick funktionalismen sitt stora genombrott i Sverige. Fotograf: F R Yerbury. Källa: Arkitektur- och designcentrum.

Stockholmsutställningen. Mjölkbaren driven av Föreningen Mjölkpropagandan, april 1930. Ur LRFs historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

 En del av utställningen var en uppvisning av bostäder – Egnahem och radhus, som var billiga och rationella. Ett sätt att propagera för ett smart användande av Sveriges resurser och ett sätt av stävja bostadskrisen. Såväl villor som radhus och lägenheter visades upp efter ritningar av bland andra Sven Markelius, Kurt von Schmalensee, Uno Åhrén och Sigurd Lewerentz. Idén var att alla skulle har rätt till ljusa och hygieniska bostäder. Under 1930-talet växte Egnahemsrörelsen och blev starkt förknippat med folkhemmet och socialdemokratin – vilken tog makten 1931.  Efter utställningen byggdes ett radhusområde i Norra Ängby, och två år senare ett villaområde i de angränsande Södra Ängby, i funktionalistiskt stil. Idag är dessa skyddade som riksintresse.

Stockholmsutställningen var mer än genombrottet för stil eller filosofi även en plats där saker vi idag ser som självklara för första gången sågs i Sverige, i den utsträckningen. Den elektriska belysningen och utsmyckningen, såväl på land som vatten, var en viktig del av utställningen på kvällstid. Formpressat trä, den abstrakta konsten och stålrörsmöbler visades för första gången upp i Sverige och inspirerade en hel generation av svenska formgivare, arkitekter och konstnärer som till exempel Bruno Mathsson. Utställningen var även en plats där man för första gången kunde ta del av funktionalismen i form av massproducerade varor. Man kunde bland annat äta en Hot dog eller en Puck-glass som som köptes från en av de många kiosker som fanns på utställningsområdet. Det var framtiden på besök och aldrig skulle Sverige vara sig likt.

  • År 2000 har alla svävare – under 1960-talet förutspådde ICA hur framtiden skulle te sig om 10 och 40 år. Mycket blev rätt, annat helt fel.
  •  Kallocain och 1984 är två litterära dystopier som skrevs i skuggan av krig och som påverkat vår syn på framtiden och samtiden.
  • Axel Wenner-Gren var entreprenören som bland annat grundade Electrolux. Han var även en vidlyftig visionär med mer eller mindre lyckade uppfinningar.

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.