Så lärde jag känna Pelle Söderberg
VISA BILDTEXT
Sommaren 1873 var det släktträff på Borgmästargården i Åmål. Övre raden: Clara Sandström, Sven Wigelius, Elof Wigelius, Alfred Söderberg och Pelle Söderberg. Nedre raden: Amalia Söderberg med Olof A. Söderberg i knät, Selma Wigelius f. Sandström, Karin Söderberg f. Wigelius, Göta Söderberg f. Örtenholm med sonen Per Johan bredvid, samt Hanna Söderberg f. Lyon. Bild ur WSSH.

FÖRETAGEN AV: Benito Peix Geldart 2020-02-01

Så lärde jag känna Pelle Söderberg

Pelle Söderberg var en pionjär inom stålindustrin och tog bland annat bessemerstålet till den svenska och nordiska marknaden. Författaren till en ny biografi om stålpionjären berättar om projektet och om sin forskningsprocess.

Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria nr 4 2019.

Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!

I dagarna publiceras en ny biografi som belyser tidigare undangömda aspekter av den moderna stålindustrins
genombrott i Sverige strax efter näringslivsfrihetens införande 1864. Boken “Stålpionjären – historien om Pelle Söderberg (1836–1881)” är ett resultat av ett tvåårigt forskningsprojekt hos Centrum för Näringslivshistoria i Stockholm.

Projektidén växte fram 2016, ett par år efter näringsfrihetsförordningens 150-årsminne. Förordningen var sista steget i en liberaliseringsprocess av handelsvillkoren, som hade pågått i några årtionden. Reformerna gjorde det möjligt för alla som ville att etablera sig inom olika näringslivsområden. En av pionjärerna som utnyttjade möjligheterna i lagstiftningen var Per Olof, “Pelle”, Söderberg (1836–1881), förgrundsgestalt i företagarfamiljen Söderberg och en av Sveriges första handelsagenter på riksnivå. Hans firma P. Söderberg, föregångaren till järn- och stålgrossistfirman Söderberg & Haak, inregistrerades i Stockholm bara några månader efter stadfästelsen av näringsfriheten.

Projektets syfte var att utforska Söderbergs liv och pionjärgärning och få en ny inblick i tiden då näringsfriheten var i sin linda. Pelle Söderberg föddes i Åmål 1836. Efter skolgång där och i Karlstad arbetade han som bokhållare och smidesmästare vid olika järnbruk i Dalsland och Dalarna. I juni 1862 blev Söderberg handelsresande i järn och stål åt Högboverken och 1864 startade han eget bolag i Stockholm. År 1866 grundade han grosshandelsfirman Söderberg & Haak, vilken han förestod till sin död 1881.

Podd: Stålpionjären Pelle Söderberg

En kartläggning i offentliga och privata arkiv för att identifiera relevanta källor var en förutsättning för projektets genomförande. Utgångspunkten var Söderberg & Haaks arkiv, som ingår i Ratos ABs arkivdeposition på Centrum för Näringslivshistoria, och det material som den Wigelius-Söderbergska släkten i vid bemärkelse kunde tänkas ha kvar i sin ägo. Under våren 2017 började jakten efter relevant material.

Efterforskningarna förde mig till Karlstad, Uppsala, Sandviken och Göteborg – och till Riksarkivet, Stockholms Stadsarkiv och Kungliga Biblioteket. Vad jag fann överträffade förväntningarna. Det fanns så mycket material tillgängligt att Söderbergs korta liv kunde dokumenteras i detalj. Ja, inte endast företagaren utan även privatpersonen Söderberg kunde närmas utifrån det bevarade källmaterialet.

Söderberg & Haaks största kund i Stockholmsområdet var Statens Jernvägar. De sprängningsarbeten som utfördes vid byggandet av den s.k. Sammanbindningsbanan i innerstaden krävde olika typer av stålredskap. Här ses Södra tunnelns norra tunnelöppning 1865, rakt under det Fengerska huset på Peter Myndes backe 3 som man lyckades bevara. Foto: Järnvägsmuseet.

SKILDRA MÄNNISKOR SOM MÄNNISKOR
Varför har då inte forskningen tidigare intresserat sig för Pelle Söderberg? Hur var Pelle som människa och som entreprenör? Vilken roll spelade han som handelsresande och agent inom järn och stål i den svenska industrialiseringens genombrottsskede? Vilken betydelse har Pelle Söderberg i svensk näringslivshistoria? Förhoppningen var att en studie skulle kunna ge tillfredsställande svar på frågorna. Jag sökte finansiering för forskningsprojektet och i slutet av år 2017 beviljade Torsten Söderbergs Stiftelse det nödvändiga anslaget.

Bröderna Hedlund – ett företag av stål

Nästa steg var planeringen. Vilken typ av biografi ville jag skriva? Jag ville se människan bakom entreprenören. Jag inspirerades av historikern Erik Lönnroths ord: “En biografi ska varken vara en krönika om en bemärkt mans eller kvinnas dagliga arbete eller en skvallerkrönika om samma persons privatliv. I stället gäller det att ge en beskrivning av hur denna individ blev som den blev och kom att påverka sin samtid på ett alldeles speciellt sätt. […] framför allt måste vi kunna skildra människor som människor, levande att se, inte som nummer och abstraktioner och inte som automater, som handlägger ärenden.

Även den danska kulturhistorikern Birgitte Possings tankar kring biografier och den svenska forskaren Eva
Trotzigs bok Att umgås med de döda – konsten att skriva en biografi har varit till stor hjälp. Som Trotzig lät jag bortse från att objektet och hans värld inte längre finns, och lät göra Pelle levande. Liksom Trotzig blev jag också ofta “intagen, förtjust och hänförd” av föremålet, och har stundom även känt avsmak för både honom och hans omgivning.

Prylen: 102 bitar stålhård precision

Behovet av att inte låta vare sig empatin eller motviljan påverka analysen känns säkert igen hos andra biografiskrivare. Även hantverksmässigt följde jag i Trotzigs spår och gjorde olika tabeller för att hålla en stringent kronologi och kunna navigera i det omfattande källmaterialet. Då källmaterialet i stor utsträckning kom från kvinnor i Pelles liv ville jag lyfta dem i biografin. De syntes inte i källmaterialet med några större bedrifter, men, som den isländska genushistorikern Erla Hulda Halldórsdóttir påpekat: det är viktigt att forskningen belyser “vanliga” kvinnors liv.

Genom att ge kvinnorna en röst i boken och synliggöra dem kom också Pelle att framträda tydligare. Varje kapitel i boken inleds med en fiktiv inre monolog, skriven utifrån bevarad korrespondens och annat källmaterial. Först är det modern som ger en tillbakablick, sedan de två systrarna Amalia och Edla, hustrun Göta, sekreteraren Julia och fosterdottern Edla. I boken finns även Pelles ungdomskärlek Beda och andra fästmön Amalia i Simonstorp. I grunden följs annars en traditionell biografisk metod med rötter i den klassiska hermeneutiken och i modern mikrohistoria, med närhet till källorna och aktörernas upplevelser.

Pelle Söderberg porträtterad på 1860-talet. Bild ur WSSH. Foto: E. Lange Phot.

DAGS ATT MÅLA PELLES PORTRÄTT
Genomgången av tidigare forskning samt av det mycket omfattande källmaterialet upptog stora delar av 2018 och 2019. Men till sist var jag i stånd att måla ett tydligt porträtt av Pelle Söderbergs komplexa och mångfacetterade personlighet. Stark och temperamentsfull var han, samtidigt mycket snäll och generös. Han var hastig i sina beslut och djärv, men även försiktig och hushållande med sina resurser. Han kunde ge vika för högmod och snarstuckenhet, men han var också ödmjuk och tillmötesgående. Hans filantropiska verksamhet var omfattande.

Som entreprenör var han nydanande, ytterst medveten om nya produktionstekniker och tankar. Som landets första handelsresande i järn och stål insåg han snart behovet av att vända sig till produkternas slutanvändare för att övertyga dem om fördelarna med de nya framställningsmetoderna.

Borlänges eget Eiffeltorn

Undersökningen visade att Pelle Söderberg blev en ny slags handelsresande och agent – en fristående distributör som samlade på sig agenturer och reste runt i egen regi för att sälja material från olika tillverkare, både i stora partier och i minut till små kunder. Det var till exempel Pelle Söderbergs insatser som handelsresande och marknadsintroduktör som gjorde det möjligt för Göran Fredrik Göransson i Högbo/Sandviken att nå ut på den svenska och nordiska marknaden med det nya bessemerstål han framställt. (Göranssons företag känner vi i dag som globala koncernen Sandvik.)

Söderberg lyckades inte få stora beställningar, men han var det nya stålets stora ambassadör. Genom bolaget var Söderberg en representant av den nya typ av grossister som i slutet av 1860-talet började växa fram. Med hederlighet, stor sakkunskap, ett väl etablerat nätverk, samt även med fru Fortunas nådiga bistånd, lyckades han lämna ett outplånligt spår i den svenska näringslivshistorien.

Starten av Pelle Söderbergs egna rörelse sammanföll med utbyggnaden av järnvägsnätet i Sverige. På bild en fraktsedel över en försändelse bessemerstål som skickades från Stockholm till Göteborg, daterad 5 maj 1865. Bild ur Söderberg & Haaks arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

FORSKARE HAR INTE BRYTT SIG OM HANDLARNA
Varför hade Söderberg en så undanskymd plats i tidigare forskning kring järn och stål? Den främsta anledningen lär finnas i det faktum, att handeln – och därmed försäljarna – traditionellt har haft en underordnad plats hos forskare. Fokus har i stället lagts på produktionsledet och innovationer som lett till bättre och större produktion. Mina efterforskningar pekade också på en specifik förklaring: Göransson och Söderberg hade i omgångar stora samarbetssvårigheter.Det var troligtvis därför Göransson aldrig nämnde Pelles namn i bessemerstålets tidiga skede.

Det omfattande materialet kom också att skapa en fortsättning. Jag ville veta mer om framgångssagan. Några år efter Pelles tidiga död 1881, endast 45 år gammal, tog hans söner Per Johan och Olof Alfred över och gjorde Söderberg & Haak till en av Sveriges huvudaktörer inom järn- och stålbranschen. I slutet av 1890 talet blev Olof A. Söderberg styrelseordförande i familjebolaget och snart också en nyckelgestalt i svenskt näringsliv.

Olof A. var sakkunnig vid UD i frågor rörande diplomati och handel, styrelseledamot i banker och järnföretag, disponent i Stora Kopparbergs gruva, norsk generalkonsul i Sverige samt, som styrelseledamot i Handelshögskoleföreningen, en av grundarna av Handelshögskolan i Stockholm.

Forskningen om fadern ledde mig vidare till sonen. För att bygga vidare på den kunskapsbas som samlats och
som en uppföljning till biografin om Pelle har jag nu därför startat ett nytt forskningsprojekt, även det finansierat av Torsten Söderbergs stiftelse. Nu ska Olof A. dokumenteras och skildras. Utöver biografierna omfattar projektet också research, förteckning och digitalisering av visst arkivmaterial med koppling till Söderbergfamiljen, som är lokaliserat på olika arkiv, både inom och utanför Centrum för Näringslivshistoria. Så fortsätter forskaren sitt värv.

Boken "Stålpionjären – historien om Pelle Söderberg (1836–1881)"

För första gången skildras pionjären Pelle Söderbergs tid, liv och verk i en rik biografi, baserad på tidigare obeforskade källor. En berättelse om en av Sveriges första rikstäckande handelsagenter – och med det en skildring av hur landet utvecklades när industrialiseringen och näringsfriheten kom under det sena 1800-talet. Fram träder också de kvinnor som var betydelsefulla för Pelles liv och utveckling. Möt mannen som blev starten för den kända företagarfamiljen Söderberg. Boken ges ut av Förlaget Näringslivshistoria. Torsten Söderbergs Stiftelse har finansierat forskningen.

BESTÄLL BOKEN HÄR