I en understreckare i SvD den 6/12 berättar Annie Burman hur den unga Lovelace uppmuntrade i sitt matematikintresse av sin mor som ville uppfostra dottern så långt ifrån faderns ”poetiska” leverne som möjligt. Vid 18 års ålder träffade Lovelace datapionjären Charles Babbage (1791-1871) och tillsammans skapade de vad som i vår tid har kallats den första algoritmen. Genom att studera Babbages uppfinning the differential engine och idén till utvecklingen the analytical engine, en räknemaskin som med hjälp av hålkort skulle lösa matematiska problem drev Lovelace i artikeln Sketch of the analytical engine invented by Charles Babbage argumentet ännu längre. I artikeln påstod hon att maskinen inte bara skulle kunna behandla räkneproblem, utan allt som gick att översätta till logiska symboler. T.ex. skulle musik kunna skrivas av maskinen om man lyckades förklara relationen mellan olika toner. Varken Babbage eller Lovelace fick uppleva förverkligandet av the analytical engine (Lovelace dog i cancer år 1852 vid 36 års ålder) och under lång tid föll deras, men främst hennes idéer i glömska. I och med den moderna datavetenskapen etablering under 1950-talet så började Lovelace att få upprättelse. År 2010 startade programmeraren John Graham-Cunning projektet Plan 28 som jobbar för att the analytical engine äntligen ska bli verklighet.

Ada Lovelace har bl.a. fått ge namn åt ett programspråk, en tidskrift om genus, medier och teknologi samt den medalj som Brittish computer society delar ut varje år till en person som gjort framträdande bidrag till förståelsen av datakunskapen. Den femtonde oktober infaller även Ada Lovelace dagen på vilken man lyfta fram dåtida samt uppmuntra nutida kvinnor inom matematik och naturvetenskap.

I The thrilling adventures of Lovelace and Babbage har tecknaren Sydney Padua, som reagerade mot det tragiska slutet i historien, skapat en serie där Babbage och Lovelace lever vidare, lyckas bygga the analytical engine och löser brott tillsammans i det viktorianska England.