I år är det 50 år sen Helena Henschen, Veronica Nygren och Kristina Torsson grundade företaget Mah-Jong. Plysch, manchester och akryl i tydliga mönster och färger blev synonymt med 1960-talets sociala och politiska förändringar.
FÖRETAGEN AV: Bodil Hasselgren 2016-05-03
Mah-Jong – 10 år som formade svenskt mode
DELA
Första kollektionen från 1966 bestod av fyra modeller i neonfärgad akryl tillverkad på Borås trikåfabrik men innan Nordiska Kompaniet hunnit annonsera så var den slutsåld. Kollektionen var en tydlig brytning mot det mer traditionella och stela modet genom sitt färg- och formspråk och materialet gav rörelsefrihet. Marie Louise De Geer tillsammans med Åsa Moberg och Johanna Hald stod modeller och Carl Johan De Geer fotograferade den idag ikoniska kollektionen.
Företaget var Stockholmsbaserat och hade som mål att skapa färgstarka och lättskötta basplagg som tillverkades i Sverige. Namnet kom från det kinesiska spelet med samma namn och var ett sätt att visa solidaritet med dess ursprungsland.
Läs mer om Mah-Jong på Vamlingbolagets webbplats
När man 1968 började tillverkar kläder i plysch, silkestrikå, bomull och manchester kunde man även satser mer på mönster inspirerade av natur och djur men även folkloristik och persisk miniatyrkonst. Ur detta skapade man en baskollektion som inte skulle påverkas av modetrender, idén var istället att kunden skulle köpa en basgarderob som sen kunde kompletteras med plagg i samma stil och med samma kvalité. Samma år lämnade dock Helena Henschen företaget.
RELATERADE ARTIKLAR
Mah-Jong var ett företag där man arbetade politiskt genom bland annat försäljning av tidskrifter och böcker, samt varor från Kina och Palestinasjalar i sina butiker. Man ville även att alla anställda skulle vara lika delaktiga i företaget på alla områden och man hade därför en icke-hierarkisk organisation.
1972 släppte Mah-Jong sin första postorderkatalog där man förklarade med företagets grundtankar: Samma modell ska finnas år efter år, materialen ska vara naturliga, alla åldrar och storlekar ska få plats, kläder ska få vara vackra och till sist en förklaring till plaggens höga priser. I katalogen hade bilderna på unga kvinnor byts ut mot personer i olika åldrar och med olika kön, etnicitet och storlekar. Samma år hade Mah-Jong annonsplats i tunnelbanan där man valde att istället för att visa upp kläder gjorde reklam för FNL:s arbete under kriget i Vietnam och uppmanade resenärerna att skicka pengar till deras postgirokonto.
Att stödja svensk tekoindustri var en av Mah-Jongs absolut viktigaste värdegrunder men när man inte kunde komma överens med den valde man 1976 att lägga ner företaget.
Läs om vår arkivarie Linda Israelssons favorit ur Mah-Jong arkivet!
1983 grundade Kristina Torsson Vamlingbolaget i ett gammalt mejeri på Gotland. Företaget har en liknande filosofi som Mah-Jong en gång hade: Sköna och vackra vardagskläder som håller år efter år och som utan svårighet skall kunna kompletteras med nyare plagg från aktuella kollektioner. Plaggen ska vara gjorda av naturmaterial under goda arbetsförhållanden och utan att följa modetrender. Flera mönster från Mah-Jong finns kvar och används än idag.
Läs Ingrid Giertz-Mårtenssons intervju med Kristina Torsson från Mah-Jong till Vamlingbolaget
I Mah-Jongs arkiv hos oss Centrum för Näringslivshistoria finns allt från mötesprotokoll, beställningslistor, pressklipp, tygprover och hela plagg.
Än idag slås man av hur färggranna och djärvt mönstrade plaggen är. På många sätt personifierar de 60- och 70-talet där politiska och social förändringar skedde runt om i världen och det är inte svårt att förstå hur Mah-Jongs kläder stod ut i det svenska folkhemmet.