Andra sätt att marknadsföra sig på var att använda symboler för att upplysa om sin verksamhet. En skomakare kunde till exempel ha en skylt föreställande en sko utanför sin verkstad. Även själva varorna användes som skyltning, s.k. realskyltning, hantverkaren hängde helt enkelt ut sin produkt på väggen när den var färdig.

Det är först under industrialismen som konkurrensen mellan tillverkare blir så pass stor att man måste ta till andra medel än att bara informera om vilka produkter man erbjöd. Den moderna reklamen riktar in sig på att styra och skapa kontroll över den egna identiteten. Flera producenter hade samma typ av varor och därför var det viktigt att ladda sin produkt och sitt varumärke med speciella egenskaper, symboler och förpackningar.

Under 1930-talet börjar reklamen nischa sig ytterligare och inriktar sig på att sälja tillfredsställelse och en strävan mot skönhetsidealet. Reklamfilmen på biografer får sitt genombrott 1928 och går hand i hand med Hollywoodfilmerna. Annonser för skönhetsprodukter ökar under den här tiden.  Filmstjärnor används i annonserna för att låta kvinnor identifiera sig med skönhetsidealet. Den första annonsen för LUX-tvål publiceras 1930 med Clara Bow, tvålen skulle bibehålla ”huden i felfritt skick för kamerans genomträngande öga”.

Reklamens sätt att skapa identifikation och ideal går som en röd tråd genom historien. Under 1970-talet präglades Sverige av en stor vänstervåg och det ansågs fult med reklam och kommersiella produkter. Konsum lanserar sin produktserie blåvitt som ett alternativ till den privatägda livsmedelsindustrin. Det var kanske tänkt som en anti-kampanj, och konsumenterna som valde detta identifierade sig med antireklamidealet, men Konsum skapade genom detta en populär serie märkesvaror, något som de flesta livsmedelskedjor har idag.

Livsstilar och identifikation i reklamen blir extra tydlig under julen. Julen är en familjehögtid och som skapar förväntan, nästan all reklam anspelar på kärnfamiljen och hur vi ska få julen perfekt.  Ett exempel är smörreklamen där svärmor spottar ut knäcken gjord på margarin och lämnar huset, inga genvägar till den perfekta julen! Förväntningarna på de traditionella könsrollerna förstärks också under jultiden. Under 1990-talet startar H&M sin julkampanj för damunderkläder med supermodeller. Störst uppmärksamhet fick nog kampanjen 1993 när bilder på Anna Nicole Smith fanns på de flesta reklampelare runt om i Sverige. Många protester har hörts om underklädeskampanjer, men likväl går försäljningssiffrorna upp varje jul.