En ny bergbrytningsmetod innebar ett unikt tillfälle för Atlas Diesel att etablera sig på världsmarknaden. Lätta, knämatade bergborrmaskiner utrustade med hårdmetallskär låg till grund för begreppet ”The Swedish Method”.
VISA BILDTEXT
Demonstration av bergborrutrustning, den svenska metoden, i Atlas Diesels monter på utställningen i Izmir, Turkiet 1952. Ur Atlas Copcos historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
FÖRETAGEN AV: Bodil Hasselgren 2017-06-23
Erövrade världen med the swedish method
DELA
När spårvagnslinje 17 skulle förlängas och byggas ut i Stockholm borrades en bergtunnel 1945–1946 genom Hägerstensåsen. Det var den första användningen i full drift enligt ett nytt arbetssätt som skulle komma att få benämningen ”Den svenska metoden” – knämatade borrmaskiner av RH-typ utrustade med hårdmetallborrar.
Tack vare den lättare och flyttbara utrustningen kunde borrningsarbetena utföras av en man med en maskin, vilket var avsevärt mer effektivt än tidigare upplägg som krävde mer arbetskraft. Hårdmetallskär var en annan förutsättning för den nya borrmetoden. Dessa bestod av en hårdmetallplatta sammansintrad av volframkarbid och kobolt, och hade en betydligt större slitstyrka jämfört vanligt stål.
Läs också: Rikets skattkista blev välbesökt turistmål
Arbetet med att utveckla de nya borrarna initierades och bedrevs ursprungligen av Atlas Diesel tillsammans med glödlampstillverkaren Luma, med stora kunskaper om volfram. Samtidigt arbetade också Fagersta Bruk med hårdmetallskär för bergborrar.
År 1942 övertog Sandvikens Jernverk tillverkningen från Luma. Och året därpå inleddes ett samarbete mellan Atlas, Sandviken och Fagersta om försäljning av hårdmetallborrar på den svenska marknaden. Fagerstas medverkan blev emellertid kortvarig. 1947 slöts ett nytt avtal, då mellan enbart Atlas och Sandviken.
Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.
RELATERADE ARTIKLAR
ETT AVGÖRANDE STEG I FRANKRIKE
Atlas Copco hade nu inte längre en tekniker och ingenjör som vd, utan affärsmannen Walter Wehtje, med bakgrund inom detaljhandeln. Utifrån erfarenheterna från hemmamarknaden insåg företagsledningen att det fanns stora internationella möjligheter för den nya tekniken.
Ett avgörande steg togs 1946, då den unge ingenjören Erik Johnsson – som senare blev företagets vd – skickades till Frankrike som var en vit fläck på Atlas-kartan. Det visade sig emellertid att den internationella konkurrensen och prispressen var utomordentligt stor. ”Det var då det gällde att inte sälja maskiner utan en metod. Den svenska metoden”, berättade Johansson 1989 i en intervju i Atlas Cocpo Nytt, i samband med sin 80-årsdag.
Läs också: Fräckt kuppförsök mot Atlas Diesel
I Frankrike kom Johansson i kontakt med en entreprenör för ett kraftverksbygge i Alperna, och en fransk delegation bjöds in till Sverige för att studera hur man byggde tunnlar med den svenska metoden. Resultatet blev att fransmännen beställde ett relativt stort antal borrningsutrustningar. På så sätt fick Atlas fotfäste i Frankrike och bildade 1947 ett försäljningsbolag där.
AVGÖRANDE FÖRSÄLJNINGSSTRATEGI
Metoden spreds snart över världen. Men i stället för att sälja tillverkningslicenser eller bygga ut ett agentnät, valde Wehtje att sälja metoden genom egna dotterbolag.
Kombinationen av produkt, metod och försäljningsstrategi gav resultat och företagets försäljning ökade snabbt. Under fyraårsperioden 1947–1950 nästan tredubblades försäljningen av tryckluftprodukter. En viktig orsak till framgångarna var utbyggnaden av en effektiv försäljningsorganisation.
Företagshistoriska Stockholm: Atlasområdet
Under Patrik Danielssons ledning byggdes en projektavdelning upp, som skulle få stor betydelse för företagets utveckling. Projektavdelningen tog fram förslag till hur tunnlar, orter och bergrum borde utföras, och man skickade ut ingenjörer över i stort sett hela världen som demonstrerade metoden och hur överlägset produktiv den var.
Under de följande åren etablerades också ett stort nät av dotterbolag. Mellan 1948 och 1958 ökade antalet dotterbolag från 5 till 29. Den svenska metoden låg till grund för Atlas internationella expansion.
Läs mer om Atlas Copco på deras historiska webbsidor – producerade av Centrum för Näringslivshistoria.