Ett av Sveriges äldsta industriföretag är småländska Bruzaholms bruk, beläget i Eksjö kommun, som fyller 360 år i år.
FÖRETAGEN AV: Anders Houltz 2020-10-13
En småländsk brukshistoria
DELA
Samhället Bruzaholm har drygt 240 invånare och bruket utgör den enda betydande arbetsplatsen på orten. Genom samhället rinner Brusaån, ett biflöde till Silverån, som hör till Emåns uppsamlingsområde.
Detta är också en dramatisk berättelse där anläggningarna vid återkommande tillfällen förstörts genom brand eller genom Brusaåns våldsamma översvämningar – för att varje gång återuppstå i ny form tack vare människors ansträngning och envishet. Den gjuteriverksamhet med vilken vi idag förknippar namnet Bruzaholm inleddes vid 1800-talets början.
BLÄDDRA BLAND BILDERNA UR BRUZAHOLM BRUKS LÅNGA HISTORIA
RELATERADE ARTIKLAR
Bruzaholms bruk med övre dammen i förgrunden, herrgården till vänster, delar av radiatorverkstaden till höger och gjuteriet samt kraftstationen i bakgrunden på flygfoto från 1940-talet. Bruzaholms bruks arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
Bruzaholms bruk på en litografi av Tora Thersner från 1853. Från vänster: två arbetarbostäder på Smedjebacken, herrgård, hammarsmedja, kolbod och masugn. Källa: Bruzaholms bruksmuseum.
Arbetarbostaden Lustgården, uppförd på 1870-talet, och dess invånare. Byggnaden inrymde även skolsal. Källa: Bruzaholms bruksmuseum.
Hagelsrums masugn vid Silverån, mellan Målilla och Hultsfred. Masugnen från 1850-talet kan ge en uppfattning om hur masugnen vid Bruzaholm kan ha sett ut. Källa: Kalmar läns museum.
Interiör med remdrivna maskiner i den mekaniska verkstaden. Källa: Bruzaholms bruksmuseum.
Johan Olof Lundberg och hans söner annonserade flitigt om brukets produkter. Här annonser ur Tidskrift för landtmän från 1900. Källa: Kungliga Biblioteket.
Anställda med metallduksvävstolar i bakgrunden på AB Metallduk i Bruzaholm, troligen 1920-tal. Källa: Bruzaholms bruksmuseum..
Värmepannor och radiatorer blev brukets nya succéprodukter under 1930-talet. Bengt-Göran Karlsson svetsar i radiatorverkstaden 1962. Bruzaholms bruks arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
En våldsam explosion och efterföljande brand 1965 förstörde verkstadsbyggnaden från 1859. Källa: Jönköpings läns museum.
Holger Alm och hans efterträdare som vd, Dick Wilhelmsson, på kontoret 1987. På väggen ett porträtt av Holger Alms far, Carl August Alm. Källa: Bruzaholms bruksmuseum.
Den gjuteriverksamhet med vilken vi idag förknippar namnet Bruzaholm inleddes vid 1800-talets början. Detta är också en dramatisk berättelse där anläggningarna vid återkommande tillfällen förstörts genom brand eller genom Brusaåns våldsamma översvämningar – för att varje gång återuppstå i ny form tack vare människors ansträngning och envishet.
Från sjömalm till specialjärn på 360 år
Dagens Bruzaholms bruk är ett högmekaniserat maskinformningsgjuteri med inriktning på högkvalitativt slit- och värmebeständigt gjutgods av järn, som till stor del exporteras. Företaget ingår i privatägda Cellwoodgruppen och har cirka 65 anställda. År 2020 fyller Bruzaholms bruk 360 år, vilket bland annat firas med jubileumsskriften ”BZH360 – En småländsk brukshistoria”.
BZH360 – En småländsk brukshistoria
Bruzaholms bruk fyller 360 år 2020 och hör till Sveriges äldsta industriföretag. För att fira jubileet fick Centrum för Näringslivshistoria i uppdrag av Bruzaholms bruk att göra en jubileumsskrift. Det bildrika ”bokasinet” bjuder läsaren på en resa från det gamla ränneverket vid Brusaån till industrigruppens Cellwoods moderna anläggning.
Om författaren: Anders Houltz är docent i teknik- och vetenskapshistoria och verksam som forskningschef vid Centrum för Näringslivshistoria. Hans forskning handlar om näringslivets och industrins historia men också om museer, utställningar, kulturarv och bebyggelse.