I avhandlingen Images of Work and Love: The Dynamics of Economy and Emotions on the Big Screen in Sweden and Mexico 1930–1955 har Rosalí Guerrero-Cantarell på Ekonomisk-historiska institutionen vid Uppsala Universitet undersökt hur arbete och kärleksliv i film för att kasta ett ljus över hur två åtskilja kulturella praktiker – det ekonomiska och det känslomässiga –  egentligen är starkt sammankopplade

Genom att undersöka rum, genus och klass i svensk och mexikansk film från tiden försöker Guerrero-Cantarell att visa på relationen mellan det ekonomiska och känslomässiga. Koncepten emotionellt kapital, respektabilitet och värdighet används för att visa på nationella skillnader.

Sarah Linden-Pasay har i sin avhandling Stable Media in the Age of Revolutions: Depictions of Economic Matters in British and Swedish State Newspapers, 1770–1820 undersökt hur statligt styrd media under den industriella revolutionen i två nationer; Sverige och Storbritannien, har behandlat ekonomiska frågor. Tidningarna som undersökts är London Gazette, Stockholms Post-Tidningar och Inrikes Tidningar.

Dessa tidningar var till för att såväl informerar som att kontrollera medborgarnas lojalitet. Detta under en tid när upplysningens idéer spreds, det offentliga utvecklades, nationer med nationalismen växte fram och olika kommunikations vägar växte fram. Koncepten används som utvecklingsmodellen för moderniteten i avhandlingen.

Mad women: gendered divisions in the Swedish advertising industry, 1930–2012 är ett kapitel ur tidskriften Business History av Klara Arnberg från Samhällsvetenskapliga och ekonomisk Historiska institutionen på Stockholms Universitet. Kapitlet är ett försök att kartlägga närvaron av kvinnor i den svenska reklambranschen från 1930-talet fram till år 2012. Syftet med artikeln är att visa på könsuppdelningen av arbetet och affärsverksamheten förändrades i relation till struktur och den svenska arbetsmarknaden.

I Ett välfärdsstatligt dilemma: Statens formuleringar av en arbetstidsfråga 1919–2002 har Linn Spross undersökt hur det svenska välfärdssamhället under åren 1919-2002 diskuterade frågan om förkortade arbetstid. Genom att studera offentliga rapporter från 1900-talet har Spross undersökt vilka problem respektive lösningar samt vilka frågeställningar och trossystem som formade formuleringarna av arbetstidsfrågan.