Egentligen var det inte en Bankomat som öppnades den där torsdagen i Uppsala, det var en Minuten –  Sparbankernas automatiserade system. Även de andra svenska affärsbankerna insåg behovet av en automatisering då bankkontoren inte längre skulle ha öppet på lördagar vilket ökade ett behov av automatisering för kontantärenden.  BankomatCentralen grundades därför 1968 av bland annat Handelsbanken, SEB och Sparbankerna som ett organ för att samarbeta kring uttagsautomaterna. Samma år registrerades varumärket Bankomat hos Patent- och Registreringsverket.

Läs också: När plastpengarna kom till Sverige

Under lång tid var det dock fortfarande bankkontoren det huvudsakliga sättet för kontantärenden. Idag är det snarare det motsatta som gäller då flera bankkontor helt slutat med kontanthantering. Bankomat är idag den vanligaste typen av uttagsautomater och Bankomat AB driver cirka 60% av alla automater i Sverige.

De senaste åren har kontanthanteringen gått ner med 6-11 procent de senaste 10 åren och kontantfria betalmedel som betalkort och Swish växer allt mer. Samtidigt minskar även uttagen från automaterna. Det finns dock fortfarande vissa grupper i samhället som föredrar kontanter, som pensionärer och nyanlända.

När elektroniken slås ut
eller om en finanskris drabbar samhället är gamla hederliga sedlar fortfarande att föredrar. Till SvD Näringsliv säger Johan Nilsson, marknadschef på Bankomat AB, att bankomaten fortsatt kommer att ha en viktig roll i samhället och till och med bli allt viktigare:

– Eftersom det är enda sättet det erbjuds kontanter på. Och så länge vi har kontanter i samhället måste det ju finnas någon metod för hanteringen, konstaterar han.

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.