De svenska arbetslivsmuseerna är många och de är spridda över hela riket. Cirka 1 500 föremålssamlingar, bruksorter och byggnader räknas i dag som arbetslivsmuseer och tillhörande det svenska kulturarvet. Större delen av dessa drivs av ideella krafter genom föreningar, stiftelser, företag eller privatpersoner.
Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria 2022 nr 3.
Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!
Somliga människor har specialintressen, eller så är de bara lite extra nyfikna på något särskilt. Som hattar, till exempel. Finns det några besöksmål dit den hattintresserade kan bege sig för att förkovra sin nischade kunskap? Jo, på Burträsk Hattmuseum visas hattar tillverkade mellan 1930- och 1980-talet.
Annars är Borgquistska Hattmuseet i Trelleborg en resurs, där tre generationer av hattmakare, mösskräddare och buntmakare höll till i en verkstad mellan 1866 och 1978. Presshuset/Halmens hus, där man tillverkade halmhattar, går inte heller av för hackor. Det är beläget på Gammelgården, Västsveriges största friluftsmuseum.
Företagsmuseerna är nämligen inte ensamma om att försöka skildra detta lands ekonomiska historia och dess betydelsefulla branscher, orter och traditioner. Kanske har du någon gång hört talas om arbetslivsmuseer?
En statlig utredning från 2002 kring detta fenomen definierade arbetslivsmuseet som en “sådan verksamhet som har till syfte att bevara och gestalta en arbetsplats kulturhistoriska värden, såväl fysiska som immateriella, inom privat eller offentlig sektor och som är eller avses att bli tillgänglig för allmänheten”.
Och det kan handla om allt från ovannämnda exempel på hattillverkning till energiproduktion i form av kvarnar, turbiner och ångkraftverk, bevarandet av äldre transportmetoder såsom gamla järnvägar och fartyg eller hur fiskenäringen såg ut och bedrevs på vitt skilda håll vid de svenska kusterna.
Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.
De är många och de är spridda över hela riket. Cirka 1 500 föremålssamlingar, bruksorter och byggnader räknas i dag som arbetslivsmuseer och tillhörande det svenska kulturarvet. Större delen av dessa drivs av ideella krafter genom föreningar, stiftelser, företag eller privatpersoner.
Arbetets museum i Norrköping är en samlande och rådgivande kraft för museerna, medan Riksantikvarieämbetet delar ut finansiella bidrag för bevarande och särskilda projekt. De svenska regionernas kulturbudgetar är också med och bidrar till rörelse och aktiviteter. Många arbetslivsmuseer drar till sig turister som, inte minst under sommaren, önskar sig en paus från dåligt eller vackert väder.
Sedan ett tiotal år tillbaka delas även utmärkelsen Årets arbetslivsmuseum ut till en verksamhet som gjort sig extra förtjänt av uppmärksamhet. Som viktiga aktörer för att bevara en betydande del av det svenska kulturarvet förtjänar de alla allmänhetens stöd, men framför allt ett besök.
Se arbetetsmuseum.se/arbetslivsmuseer för att läsa mer.
