I dag finns Gustav Adolfs-bakelsen i en mängd olika varianter. Hur många har övervunnit ett visst inre motstånd och fått ned den ursprungliga versionen, ett helglaserat bakverk med H M Hjältekonungen emeritus’ profil i marsipan (ofta ganska torr sådan). Till den varianten dög inte kaffe eller te, det behövdes starkvaror i någon form, exempelvis portvin. Åtminstone för den som var student i Uppsala, hade köpt bakelserna på klassiska Ofvandahls hovkonditori och efter ätandet skulle bege sig till obelisken i Odinslund och lyssna till studentsången.

Ofvandahls version var den av ålder givna, men bakelsen hade 1909 skapats på det lika berömda Bräutigams konditori i Göteborg, av innehavaren Carl Bräutigam. Väl att märka firar staden Göteborg kungen inte som krigshjälte utan som stadens grundare. Göteborg fick nämligen sina stadsprivilegier 1621, under Gustav Adolfs regenttid.

Vill man sedan ha någon annan kulturhistorisk munsbit får man vänta tre månader minus en dag. Den 5 februari är det nämligen dags för runebergstårtorna (”tårta” har på finlandssvenska betydelsen ”bakelse”), en kreation av mald mandel, punsch, sylt och lite glasyr. Det sägs att denna skapades av borgåkonditorn Lars Astenius på 1840-talet. Men lika sannolikt är att upphovsmannen är skalden Johan Ludvigs litterärt högt begåvade hustru Fredrika Runeberg.